Vad du än ska klara av att göra så måsta du planera för det. Ska du nå ett visst mål måste du planera för de delmoment som leder fram till det målet. Vill du röra på dig mer så måste du planera in dina träningspass. Vill du gå ner i vikt så måste du planera vad du ska äta framöver. För att få bra betyg i skolan så behöver du planera in dina pluggtider. Att sätta mål är ju också en slags planering i sig. Framsteg kommer inte av spontana händelser (inte enbart i vilket fall). Grunden till framstegen är planering och självfallet att fullfölja det du har planerat. Vill du lyckas med ett organiserat hem så behöver du självfallet planera in det också. Ibland kan du få ett infall att rensa i någon låda eller skåp. Men ska hela hemmet bli välorganiserat så krävs det planering för det. Tid måste avsättas för det och saker göras under den utsatta tiden. Det du planerar in har mycket större sannolikhet att bli gjort än det du inte har planerat. Bra att tänka på:)

/Paulina

I samarbete med Elfa

”Vilka rum har folk störst problem med?” Den frågan får jag nästan alltid när jag blir intervjuad. Det kan ju variera från hem till hem så klart. Men nu finns det i vilket fall en grundläggande undersökning kring våra största problemområden, så att vi får svar på denna fråga en gång för alla:) Elfa har redovisat dessa i sin Förvaringsrapport, där 4040 personer (för att vara exakt) medverkade från Sverige, Finland, Danmark och Norge.

Och det visade sig att….. (trumvirvel)

1) På plats nummer ett kommer GARDEROBEN! Det är alltså inget rum utan ett utrymme kan man väl säga. ”I samtliga nordiska länder anses garderoben vara den del av hemmet som är svårast att få ordning på. Nästan tre av fyra nordbor (74%) brottas med förvaringsproblem här. Det som orsakar störst bekymmer är kläder som aldrig används följt av skor som aldrig används”. Se där. Garderobsrensning är alltså ett måste.

2) Tätt därefter, på plats nummer två kommer KÖKET. ”Nästan lika många nordbor (72%) upplever att köket är en problematisk plats när det handlar om att förvara och organisera saker. Svårast att få ordning på är köksgeråd och hushållsapparater följt av föremål som ska till källsortering (glas, papper, plast etc.)”.  Detta känns också mycket bekant utifrån min erfarenhet av det intresse och de frågor som jag får. Framför allt vad gäller källsortering som kan vara knepig att ordna i framförallt lägenheter. Det gäller att verkligen klura ut hur man kan nyttja diverse utrymmen och även möbler och tänka lite utanför boxen.

Källsortering – ett av våra största problemområden

3) På tredjeplats hittar vi HALLEN. Sju av tio nordbor tyckte att det var svårt att hålla ordning i hallen. ”Den största utmaningen är tveklöst skorna. Svårast att få bukt med är ”skor som används” följt av ”skor som inte används”. Mitt tips: a) Ta tag i skor som inte används. Är det p g a att de inte är i säsong, plocka bort dem från hallen och bestäm dig var de ska förvaras i stället. Är det på grund av att de inte används längre, rensa. b) Resten – det som används  – ska du tänka ut riktigt bra förvaring till så att det blir lättåtkomligt för dig.

4) VARDAGSRUMMET kom på fjärde plats. 65% av nordborna har problem där. Och då är det närmare bestämt ”småsaker som irriterar mest, följt av mindre teknikprylar såsom laddare, sladdar, fjärrkontroller och mobiltelefoner”. Lösningen på detta? Samla ihop saker som ligger lite varstans i vardagsrummet och bestäm en plats åt var och en av dem. Lättast om du lägger in dem i diverse behållare såsom korgar, brickor mm. Detta gäller även fjärrkontroller. Bestäm var du ska ha dina laddningsstationer i hemmet och införskaffa sladdgömmor. Och så lägger du alla dessa saker där du har bestämt att de ska ligga. Problemet löst:)

5) SOVRUMMET blev den femte av våra problemområden. 62% av nordborna tyckte det. ”Det som främst orsakar problem är löst liggande halvsmutsiga kläder, följt av småsaker. Yes. Där hade vi det. Kläder som inte har sin plats. Det handlar om ett beslut  och en rutin. Beslut vad gäller hur du ska hantera kläder som är halvsmutsiga (antigen i garderoben eller i tvättkorgen om du frågar mig, men man kan också ha en uppsamlingsplats för dessa) och rutin är att faktiskt lägga tillbaka dem på något av dessa två ställen.

Småsaker i sovrummet är också ett problemområde. Dem kan du samla i ett nattduksbord eller på en sidohylla.

Känner ni igen er eller blev ni förvånade över något? Jag trodde faktiskt att hallen skulle komma högre och saknar barnrummet, men tänker att alla ju inte har det, vilket då sänker snittet..

/Paulina

Bullet Journal har blivit riktigt populärt. Den förenar både planering och kreativitet. Själv har jag inte börjat med det än, trots att jag både älskar planering och är en kreativ person, så det borde passa mig alldeles utmärkt. För att få tips och inspiration frågade jag därför Bullet Journal proffset, Sara Ljungdahl Holst, om att skriva ett gästinlägg. Sara är för övrigt en fantastisk illustratör och driver eget bolag med det som affärsidé, vilket är extra inspirerande tycker jag. 

Så här skriver Sara:

En bullet journal är en anteckningsbok där man ritar upp sin egen planering. Flertalet av de som sysslar med bullet journals ritar och skapar veckouppslag för hela år och skriver in olika händelser, uppdrag, att göra, ja som i en vanlig kalender. Men skillnaden jämfört med en vanlig kalender är att man i en bullet journal skapar allt från början på egen hand. Man kan blanda text, tabeller och teckningar hej vilt och resultatet blir härligt kreativa uppslag och ofta med tilltalande, organiserade uttryck. Jag tror att alla som gör bullet journals älskar organisering och planering.

Design I tusentals olika varianter

Det roligaste, tycker jag, är att man är fri att göra exakt vilken design som helst på sina uppslag. Instagram och Pinterest kryllar av den ena härligare idéen än den andra, man kan hämta inspiration och göra det man själv tycker är finast eller roligast. Färgglatt eller i gråskala, massor av detaljer eller mer rent. Stora snirkliga bokstäver, eller små ”boxiga” varianter eller vad som helst däremellan.

Många utgår från anteckningsböcker med förprickade blad, då är det lätt att skapa linjer och rutor som blir jämna och fina utan att prickarna syns så mycket: 

Stunden man tar sig att sitta och rita och skriva blir skön och avkopplande, bortom teknikens skärmar. När det är bullet journal-dags åker bara boken fram i sällskap med massor av härliga pennor och kanske en rykande tekopp.

Personligen räcker tyvärr inte tiden till att göra en bullet journal med veckouppslag för ett helt år. Men eftersom jag tycker idén med skapandet och planerandet i sig är så fantastiskt kul, hittar man istället i min anteckningsbok fristående listor, en del trackers, samt sidor som fungerar som en slags loggbok för familjens kolonistuga. Ett liv med tre barn gör att det är full fart mest hela tiden, därför har jag också valt att göra ett uppslag som jag kallat Moments I give to myself (bara för att inte glömma bort mig själv ibland). 

Trackers – vad är det?

Det är vanligt att man trackar olika saker i sin bullet journal, man kan tracka hur ofta man tränar, hur ofta man dricker vatten, hur man sover med mera.

Visst finns det en massa smarta appar för detta, men det går lika bra att ta en fin penna och fylla i en en ruta eller ett fält med denna information i sin bujo.

Här har jag skapat en planeringsmall för barnen: 

För att hålla koll på och eventuellt upptäcka mönster i hur de mår har jag skapat denna tracker:

Bullet journal som listor

Privatekonomi kan man också hålla koll på med hjälp av bullet journal! Här har jag gjort en lite roligare lista för utgifter där jag använt olika pennor och färger.

Bullet journal som loggbok

Här börjar min loggboksdel där jag skriver vad vi gör i vår kolonistuga varje gång vi varit där. Skoj att kunna följa upp och jämföra nästa år.

Det vikigaste om man känner för att sätta igång med bullet journal är ändå att man ska tycka att det är kul och kravlöst. Och hinner man inte få ned det man tänkt, så gör det ingenting. Då är det bara att vända blad och ta nya tag en annan dag.

Om du vill se fler av mina bullet journal-uppslag eller andra illustrationer och designuppdrag, välkommen att kika in på min sida Makeithappy eller @makeithappybysara på Instagram.

Glada hälsningar

Sara Ljungdahl Holst

Visst är Saras Bullet Journal magisk? Att få göra den tror jag motiverar till att vara organiserad! Och när jag hade läst hennes text så förstod jag att jag faktist har börjat på min egen bullet journal med veckouppföljningar för det viktigaste jag vill åstadkomma. Med små rutor jag kryssar för:)

Har ni testat Bullet Journal? Vad är era tankar och erfarenheter kring det? Vad är bäst med det? Vad var svårast? Finns det några nackdelar? Har ert liv blivit mer organiserat tack vare den?

/Paulina

Är det fler än jag som har svårt att hålla reda på sina (och barnens) vaccinationsintyg? Minns du vad ni har blivit vaccinerade mot? Vet ni hur man får reda på detta? Och hur håller man allt organiserat framöver?

Jag kan ärligt säga att jag inte har hållit reda på mina vaccinationer. Jag har förvisso sparat vaccinationsintygen, men det går knappt att läsa vad det är jag har vaccinerat mig mot. Vissa av korten saknar namn så vi vet inte vem, och så vet vi inte när det är dags att eventuellt fylla på vaccinet. Jag trodde faktiskt att vaccinationsintyg var ett bra-att-ha dokument för mig, men att vården hade ett nationellt register över detta. Man kan ju dessutom åka till olika ställen för att vaccinera sig. Men något sådant register finns inte!

Det fick jag reda på när jag kontaktade jag Region Stockholms (Landstingens) digitala chef, Daniel Forslund. Han berättade att vaccinationer är något som man har arbetat med i evigheter för att få ihop ett samlat nationellt register för, men med varierande framgång. Alla obligatoriska vaccinationer som barn får de första åren sparas i det Nationella Vaccinationsregistret hos Folkhälsomyndigheten. Det var ju lite betryggande att åtminstone det finns i ett digitalt system. Däremot så kommer vi inte åt det själva utan måste gå via BVC eller sjuksköterska för att få en förteckning över de vaccinationer våra barn har tagit. Har vi vaccinerat dem någon annanstans för en resa exempelvis så får vi hålla reda på det också.

I vissa regioner kan man redan läsa vaccinationer på Vårdguiden 1177.se. Logga in via BankId och gå till Journaltjänster och därefter Journalen. Tryck på ”visa alla uppgifter” Där finns det en knapp som heter vaccinationer. De regioner som redovisar vaccinationer är Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Jönköpings län, Kalmar län, Norrbotten, Sörmland, Värmland, Örebro län, Östergötland och Västra Götalandsregionen. Så för min del var den tom då vaccinationer inte redovisas i Stockholmsregionen.

För några dagar sedan kom nyheten att regeringen har beslutat att skapa ett digitalt vaccinationsregister som ska hålla reda på alla vaccinationer. Man har tillsatt en snabbutredning för att ta reda på hur man ska gå tillväga och hoppas att detta ska vara på plats inom två år. Men det är ju bara en prognos. 

Vad är poängen med alla förvaringslösningar och system för olika saker och ting man har i hemmet? Och varför är det så viktigt att organisera? Frågar ni mig så svarar jag: att hitta snabbt. Så snabbt det bara går. Det är därför jag tycker att det är så viktigt. Det sparar tid. Och denna tid kan du använda till något mycket trevligare än att leta efter saker.

Därför går mina lösningar ut på samma sak. Det är egentligen inte så viktigt att det är så snyggt eller prydligt vikt eller något sådant, utan att det ska gå snabbt att hitta. Saker och ting kan ligga huller om buller i en box – bara jag vet vad som finns där. Så därför vill jag bara åter igen slå ett slag för funktion och tanke bakom förvaringslösningar  – i alla fall de som inte ska stå framme:)

Det ska inte vara kravfyllt att organisera. Det ska inte bli ett nytt måste. Det är en investering för att vinna tid framöver. Och känna sig nöjd med sig själv.

En av våra kökslådor. Inte Instagramsnyggt men lätt att hitta bland allt tack vare indelningen i mindre lådor där var kategori och därmed sak har sin plats.

/Paulina