På ett sätt tycker jag lite synd om den yngre generation som växer upp nu. Den som inte har skrivit fysiska brev till varandra. Det är ju en sådan bekräftelse boost. Om man nu är den som sparar på sådana. Det gör jag. Som ni vet så är jag en varm rensa-förespråkare. Men alla fina och personligt skrivna saker till mig sparar jag på. Kärleksbrev hör ju till den kategorin. Nu har jag lyckligtvis inga bittra uppbrott bakom mig som lägger sordin över det fina som är skrivet i breven. Så jag kan faktiskt gå tillbaka till dem med några års mellanrum och läsa lite. Lära mig mer om hur jag var då. Eller uppfattades av en person som då var kär i mig.

Hur förvarar jag dem då? Faktiskt i en lite låda (IKEAS minibyrå för att vara exakt). Inte mer än så. Där ligger de utan inbördes ordning. Vissa saker behöver man inte sortera i all oändlighet. De behöver inte vara kronologiskt organiserade. Det viktigaste är att de är samlade på ett och samma ställe. Och eftersom det inte är något som jag behöver komma åt frekvent, så de ligger högt uppe i en garderob i hallen. Eller rättare sagt så är de fördelade i två små lådor – en låda med brev från Sven och en från de övriga så lite organisering där:) Sven förvarar sina kärleksbrev på samma sätt – fast i en annan låda:).

Hur har ni gjort med era gamla kärleksbrev? Har ni sparat dem? Hur i så fall? Går ni tillbaka till dem ibland?

/Paulina

Plötsligt så händer det. Har fått Sven att gästblogga:)

/Paulina

Kul att få gästspela på bloggen! Och prata om ett ämne som är viktigt och som aktualiserats en hel del den senaste tiden, nämligen krisberedskap. Även om jag gjorde min värnplikt (i tidernas begynnelse känns det nu!) långt uppe i Norrland och har relativt god vana av att vistas ute i naturen är inte jag, eller någon annan i familjen heller, en s.k. ”prepper”. Men det kan ju inte skada att läsa på lite tänkte jag och fundera ut vad som skulle vara klokt att förbereda för vår familj. Även om lösa tankar på krisberedskap funnits tidigare så aktualiserades detta igen bara för någon dag sedan. Då damp nämligen en liten folder ner i vår brevlåda, en liten och nästan oansenlig folder på 20 sidor. Med färgskalor som snarare förde tankarna till besked från Pensionsmyndigheten, men detta var något helt annat…

Inte sedan början på 60-talet har den svenska staten på detta sätt skickat ut en folder till samtliga svenska hushåll på temat ”Om krisen eller kriget kommer”. Foldern, där innehållet tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har alltså skickats ut till landets 4,8 miljoner hushåll (!) på uppdrag av regeringen. Där ställs frågan vad du skulle göra om din vardag vändes upp och ner, om exempelvis värmen försvann, om maten tar slut i affären, om vattnet inte kommer när man vrider på kranen, om betalkort, internet, mobilnät inte skulle fungera… Obehagliga frågor! Och, ja, hur skulle man egentligen agera? Hur skulle du och din familj agera? Att förbereda sig kan ju ses som en form av försäkring. För visst har du en hemförsäkring till din bostad och en bilförsäkring till bilen? Så lite krisberedskap borde ju kunna gå att fixa till:)

Skälet till att foldern skickas ut nu är naturligtvis att situationen i vår omvärld förändrats till det sämre. Och det har gått fort. För bara tio år sedan var det nästan ingen som pratade om krisberedskap och nu får du över 35 miljoner träffar om du googlar ”prepping”… Vi har ju lyckligtvis varit förskonade från krig i över 200 år och även klarat oss från många av de naturkatastrofer som man ser händer i andra delar av världen.

Vid en krissituation är det samhällets ansvar att primärt ta hand om sjuka och svaga, alla andra behöver klara sig själva – och Försvarsberedningen menar att man också behöver kunna klara sig själv betydligt längre än tidigare beräknat (en hel vecka utan myndigheternas hjälp nu, jämfört med de tidigare rekommenderade 72 timmarna). En hel vecka utan stöd från samhället är mycket lång tid för de allra flesta av oss! Om en kris skulle inträffa får vi förlita oss på det som går att få tag på via livsmedelsbutikerna, under förutsättning att transporterna fungerar mellan centrallagren och butikerna – något, som i en krissituation, inte alls är självklart. Därmed hänger det mesta på oss själva. Hur ska man tänka och hur kan man börja förbereda sig?

Som alltid är det viktigast att utgå från sina behov och en stor dos sunt förnuft. Det räcker långt. I vår familj är vi själva precis i början av dessa förberedelser och även om det mesta egentligen inte är så komplicerat så krävs en del praktiska förberedelser för att skapa ett eget litet beredskapslager utifrån behovet av mat, vatten, värme, kommunikation m.m. Så här tänker vi:

• Mat – vi har ju inte så mycket plats hemma i lägenheten, men i matväg är det bra att tänka på mat med lång hållbarhet som kan tillagas snabbt (pasta, ris, konserver mm).
• Vatten – vatten är absolut livsavgörande, vi behöver alla två-tre liter vatten per dag för att kunna fungera. Mat är inte alls lika viktigt som vatten. Vi får klura hur vi löser det, men några dunkar med vatten behövs för oss.
• Värme – vad gäller värme så har vi alla i detta land lyckligtvis vinterkläder och dessa kommer väl till pass för att hålla värmen i en krissituation. Vi kommer också behöva komplettera med ytterligare sovsäckar och liggunderlag.
• Kommunikation – glöm internet! Detta blir liksom som att komma tillbaka till min uppväxttid. Vad gjorde man på 70- och 80-talet? Innan internet. Vår åttaåring, Viktor, kan verkligen inte förstå hur denna värld såg ut. ”Men, pappa, vad gjorde ni då?” kan han ibland fråga mig… Även om man såklart kan ha extrabatteri (power bank) till mobilen (laddad såklart!) så kanske det kan vara bra att ha en laddare som drivs av solceller och inte minst ha en robust radio – som drivs med batteri, solceller eller vev. Eller på alla dessa sätt.
• Övrigt – Sprit- eller gasolkök (typ Triangia eller Primus), husapotek, fotogenlampa, kontanter (eller silver eller guld tänker jag?), utskrifter med viktiga telefonnummer, bankuppgifter, försäkringsinformation m.m

Vår egna krisberedskapsresa hemma har precis börjat och vi är absolut inga experter, långt ifrån, men tänker nu börja sätta ihop ett ”krisberedskapskit” som vi tror funkar för vår familj. Jag tänker återkomma till hösten (om jag får för Paulina:) så ni kan se hur det går med våra förberedelser. Hur tänker ni själva? Har ni förberett er och i så fall hur? Vilka är era bästa tips?

/Sven

Vad gör du när du känner dig frustrerad? Går ut och springer eller tränar? Sätter dig framför TV:n eller datorn och koller serier eller YouTube klipp? Pratar med någon? Det finns bättre eller sämre sätt att hantera sin frustration på utifrån deras positiva eller negativa bieffekter. Att idrotta eller gå ut och gå funkar ju alltid, men jag gör även en annan sak. När jag blir frustrerad på något så känner jag en hel del överskottsenergi. Ibland vill man ju kasta saker omkring sig. Och det kan man ju göra på ett konstruktivt sätt! Jag brukar dra ut någon låda och slänga ut allt därifrån. Och genast känns det lite bättre!  Därefter börjar jag organisera och skapa ordning. Detta gör att jag både känner att jag kan koncentrera mig på något annat än det jag är förbannat över. Och så får jag en känsla av kontroll. Här är det jag som bestämmer och skapar ordning. Och så ger det en positiv bieffekt för hemmet. Tre fördelar alltså!

Senast åkte innehållet ur en kökslåda ut. Femton minuter senare var det ordning och reda där och jag mådde prima. Kanske låter det lite knäppt. Men det är produktivt och det funkar för mig. Som en sorts terapi. Någon som känner igen sig?

/Paulina