prenumerationer appar

Spara pengar på att kolla dina app prenumerationer

Remente, min att-göra-lista app, som jag har prisat så mycket levererar inte längre. I och med att jag har köpt senaste IPhone så går det inte att rangordna uppgifterna i listan. Utan rangordning kan jag inte prioritera det viktigaste på morgonen, vilket jag brukar göra för att planera min dag. Så jag kontaktade deras support och har nu hållit en dialog om detta i tre veckor utan något resultat. De verkar inte kunna lösa problemet. Så jag har bestämt mig att säga upp denna prenumeration när den viktigaste funktionen för mig nu är borta.

Men som man ibland brukar säga – det finns inget ont som inte för något gott med sig! Så när jag tog reda på hur man skulle säga upp prenumerationen  (på IPhone gå in på inställningar – tryck på ditt namn högst upp – gå ner till prenumerationer och tryck på dessa), så fick jag fram en lista på alla mina app prenumerationer. Och även om jag själv tycker att jag verkligen har koll på sådant, så upptäckte jag några stycken som jag hade börjat prenumerera på i syfte att använda, men där det inte blev av helt enkelt och de föll därefter i glömska.

prenumerationer appar

Jag sa genast upp prenumerationen på 3 st appar, vilket gav mig en besparing på 104 kr/mån. Det kan tyckas lite men det sparade jag alltså in på några sekunder. Och hade jag fortsatt att prenumerera på dessa i exempelvis 1 år, vilket ju inte alls är orimligt med tanke på att jag inte hade för vana att gå in i prenumerationerna på mobilen och kolla, så har jag sparat 1248 kr, och det är ju ingen liten summa. Så, som sagt – många bäckar små som upprepar sig blir till en stor summa på slutet (vilket också är anledningen till att de flesta företag gärna vill ha prenumeranter  – en återkommande intäkt).

Så dagens tips till er är att gå in på era prenumerationer på mobilen eller paddan omedelbums och säga upp de ni inte använder:) Hur många visste om detta förresten?

/Paulina

PS. Och vill ni veta vad jag kör för app i stället för att rangordna mina dagliga att-göra uppgifter, så har jag helt enkelt skapat ännu en lista i Wunderlist – funkar alldeles utmärkt. Innan dess så hann jag göra lite test av andra appar, men de uppfyllde inte mina kriterier på vad jag behövde (kriterierna är alltså att kunna rangordna i listan samt kunna upprepa vissa att-göra-uppgifter automatiskt, om jag exempelvis ska göra dem varje dag, så att jag slipper skriva upp dem varje gång). Men Wunderlist visade sig vara överlägset bäst. Och den är dessutom gratis till skillnad från andra appar, inklusive den jag hade innan, så även där blev det ytterligare en besparing på 499 kr/år. Dessutom upptäckte jag att det numera går att prata till den i stället för att skriva – ytterligare en positiv effekt av allt detta. Ny kunskap, nya erfarenheter:)

Pris per användning

Vad är priset per användning på det du tänker köpa?

När jag skrev ett inlägg om saker som du ska tänka på innan ett köp, så fick jag många kloka kommentarer och synpunkter. En läsare påminde mig om begreppet pris per användning. Det glömde jag faktiskt. Jag tänker mycket på pris per användning när jag fattar mina köpbeslut. Det går ut på att du funderar över hur många gånger du tror att du kommer att använda det du har tänkt att köpa. Tänker du exempelvis köpa en jacka som du ska använda flera vintrar så kan priset per användning bli väldigt lågt och det kan löna sig för dig att köpa en bättre jacka som håller dig varm längre än en jacka av dålig kvalitet som inte gör det och där du behöver köpa en ny. Då kan ett billigare köp bli dyrare i längden.

För att exemplifiera detta: du köper en jacka för 5 000 kr. Du använder jackan från oktober till mars, cirka 24 dagar per månad i fem år. 5 månader gånger 24 dagar = 120 dagar per år. Multiplicerat med 5 år blir 600 gånger. 5 000 kr delat med 600 gånger ger ett pris per användning på 8,30 kronor.

Köper du däremot ett festplagg så kommer du troligtvis inte ha det på dig så många gånger. Om festplagget kostar 800 kr och du har det på dig två gånger så blir priset per användning 400 kr. Då kanske det inte är värt att lägga mycket pengar på det. Om det inte har ett högt andrahandsvärde vill säga. Då kan du dra av andrahandsvärdet innan du börjar räkna på pris per användning (men då börjar det bli lite krångligt). På samma sätt kan du inte bara värdera klädesplagg, smycken och accessoarer utan allt som du tänker köpa.

Det är så klart svårt att veta hur ofta man kommer att nyttja något. Vad gäller kläder så får du mycket av svaret i den där första känslan. Behöver du verkligen plagget och det verkligen känns 100% rätt när du provar det så är sannolikheten stor att du kommer att använda det mycket. Tvekar du däremot så är risken istället stor att du inte kommer att använda plagget. Här kan som sagt dyrare plagg visa sig vara en billigare investering utifrån pris per användning ifall du gillar det dyrare bättre och kommer att använda det oftare. Vad gäller övriga saker i hemmet så är det bra om du konkret funderar på när du tror att du kommer att använda något. Och denna fråga leder som bekant ibland till att man avstår från att köpa något helt och hållet.

Pris per användning

Denna ring har jag säkert haft i minst 5 år och jag använder den ca 2 gånger i veckan. Förutom att jag tycker att den är snygg, så är den tidlös, vilket gör att den kommer att hålla länge. Sist men inte minst så är den gjord av tre metaller – guld, rosa guld och silver, viket gör att den passar till allt! Så den har ett lågt pris per användning för mig.

Så priset du betalar säger inte så mycket om hur dyrt något är. Det är priset per användning som gör det.

/Paulina

Fråga dig detta innan du köper något

Fråga dig detta innan du köper något

Jag pratar mycket om att rensa. Alltid rensa först innan du börjar organisera och/eller skaffa ny förvaring. Rensa kontinuerligt. Säsongsrensa. Men minst lika viktigt är det att vara väldigt sträng mot nya saker. Allt måste kvala in så att det verkligen är sådant som du behöver.

Så innan du köper eller tar med dig något hem, fråga dig följande:

Har jag råd att köpa det?

Ifall du behöver betala för det med ett kreditkort p g a att du saknar pengar, så har du inte råd med det (större saker som boende, bil, sommarstuga eller båt är självfallet ett undantag, men där gäller det att göra en budget).

Har jag råd att äga det?

Furutom själva inköpet så tillkommer andra kostader till vissa saker. Köper du golfklubbor så ska du ju ha andra saker såsom golfkläder, golfmedlemskap mm. Har du råd med det?

Har jag tid att använda det?

Många saker köper vi i hopp om att använda dem. Vi prenumererar på  magasin i hopp om att vi ska läsa dem. Vi köper sportutrustning i hopp om att utöva en viss sport, eller viss köksutrustning i hopp om att pressa juice, göra smoothies eller baka bröd. Fundera igenom om du verkligen har tid till det. Är det en ny vana som du vill få in i ditt liv – fundera igenom om du är tillräckligt motiverad så att den nya saken inte bara blir liggande.

Behöver jag komplettera denna sak med något annat innan jag kan använda den?

Om du exempelvis köper en topp som inte hör ihop med något annat i din garderob, så behöver du kanske först köpa kompletterande plagg och / eller accessoarer innan du kan använda plagget som du har köpt. Vissa saker som är gratis är en del av något annat och syftar till att vi ska köpa på oss andra saker.

Hur lång tid (och eventuellt pengar) tar det att rengöra saken?

Vi köpte en juicecentrifug en gång. Försäljaren visade hur smidigt man satte ihop och tog isär den. Det han inte berättade var vilket helsike det var att rengöra den. Detta gjorde att vi endast använde centrifugen en enda gång. Samma sak gäller saker som exempelvis lätt blir smutsiga, såsom ljusa skor eller som det kostar att rengöra ,såsom plagg som endast kan kemtvättas. Det kanske gör att vi drar oss för att använda dem. Känner du att du inte har råd och / eller tid till att rengöra en sådan sak – så köp den inte.

Hur mycket tid (och eventuellt pengar) tar det att underhålla saken?

Vissa saker måste underhållas. De måste laddas, tankas, lagas, oljas, vaktas osv. En båt måste exempelvis underhållas. Något måste ofta fixas på den. Sedan ska ju båtar också vaktas av medlemmarna i båtklubben enligt ett roterande schema… Den ska lyftas i på våren och tas upp på land igen till hösten. Har du tid med allt detta? Kommer du att lägga ner tiden på just den saken? Om inte så är det kanske bättre att hyra vid behov.

Fråga dig detta innan du köper något

Hur mycket kostar det att förvara saken – totalt?

Allt har en förvaringskostnad. Varje kvadratmeter i vårt hem kostar ju. Hur stor plats tar den här saken och vad kostar det?

Var ska jag förvara det?

Den här frågan har fått mig att avstå från flera köp. Inte minst till mina barn. Otympligt stora leksaker som skulle ta alldeles för stor plats i förhållande till hur lite de förmodligen skulle användas. Till exempel. Eller stora köksmaskiner som endast skulle användas till ett specifikt ändamål som inte skulle inträffa speciellt ofta. Tänk fondue gryta… Mysigt, men används kanske en gång vart tredje år.

Kommer saken att addera värde till mitt liv?

Många handlar saker för att det ger en kick. Men en kick är inte något bestående. I många fall fastnar shoppingväskorna i hallen och vi har glömt att vi har shoppat något! Det är ett tydligt bevis på att det var ett onödigt köp. Så köp endast det som du behöver.

Hur mycket tid tar det att oroa sig över saken?

Vissa saker kostar verkligen mer än vad de smakar. Med det menar jag att vi mest går och oroar oss för dem. Den där klänningen som bara inte får gå sönder för att den var så dyr. Vilket kanske till och med gör att vi drar oss för att använda den över huvud taget. Våra barn löper kanske till och med en risk för att bli rånade p g a att de går runt i en dyr märkesjacka. Soffan kan vi inte sitta i eftersom den var så dyr, men inte går att tvätta. Eller servicen som bara ska användas till de allra finaste tillfällena så att man minimerar risken att något går sönder. Därför kan vi inte njuta av dessa saker lika mycket som vi skulle kunna. Leder priset till en onaturlig användning av en sak så kanske det inte är värt att köpa den.

Är köp det bästa alternativet?

Måste jag verkligen köpa denna sak? Går den att hyra eller låna? Använder jag bilen ytterst sällan, åker skidor var tredje år, inte vill bo i sommarstuga varje sommar, endast kommer att ha den där klänningen på mig en gång etc, så kanske jag ska hyra saken de gånger jag är i behov av den. Hyrmarknaden har dessutom verkligen exploderat och man kan i dagsläget smidigt hyra nästan vad som helst.

Behöver jag verkligen saken?

En sista viktig fråga. För det är verkligen inte många saker som vi verkligen behöver, så fundera över det en extra gång.

När du har ställt dig alla dessa frågor så kanske du kommer fram till att det kanske inte är värt att införskaffa den där saken du funderade över.

Sist, men absolut inte minst – detta gäller inte bara saker som du köper. Det gäller lika mycket sådant som du får på köpet eller får gratis. Är det något du verkligen har användning av? För även dessa saker kostar  – tid och utrymme eller merköp. Det gör de faktiskt. Gratis är aldrig helt gratis.

 /Paulina

PS. På torsdag den 25:e april kl. 17.30 håller jag en inspirationsföreläsning och workshop om hållbar ordning på IKEA Kungens Kurva Shoppingcenter, plan 1 (mitt emot Chili & Wok). Du kommer att få massor med inspiration, handfasta tips och konkreta verktyg att ta med dig hem.

Föreläsningen är kostnadsfri, men är ett erbjudande exklusivt för IKEA Family medlemmar. Ange ditt IKEA Family medlemsnummer i din anmälan. Begränsat antal platser.

 

de små utgifterna

Det är alla de små utgifterna som gör stor skillnad

De flesta vill nog ha besparingar, men alla sparar ändå inte. Att vi inte sparar mer kan ha flera orsaker. Vissa av oss känner att det blir jobbigt att sätta oss in i var och hur vi ska spara pengarna. Andra kommer helt enkelt inte igång. Vissa tycker att de inte har marginaler för att kunna spara. Men oftast så har vi ändå en del möjligheter bara vi ser över de små utgifterna.

Jag fick 90 kr i veckopeng av mina föräldrar när jag gick på högstadiet (på 90-talet). Något mer på gymnasiet. Så jag var tvungen att börja jobba tidigt. Vid 13 års ålder så delade jag ut direktreklam. Sedan jobbade jag på en städfirma. Och under universitetstiden jobbade jag extra som översättare. Att ha lite och tjäna ihop sina pengar själv har sina fördelar.  Det lärde mig vikten av att spara. Och att verkligen fundera igenom varenda köp jag gjorde. Jag ville ju maxa mina inköp och upplevelser. Jag tror att det var redan då som jag kom på olika kriterier för mina inköp som jag har haft sedan dess.

När jag gör mina val så tänker jag varje gång om det är värt pengarna. Och om det är värt pengarna avgörs av lite olika saker: om det gäller kläder så tänker jag på hur ofta och hur länge jag kan ha plagget. Utifrån det känns det vettigt att lägga ner pengar på en ordentlig vinterjacka exempelvis, men inte en dyr partytopp. Jackan kommer jag ju ha på mig varje dag när det är kallt och partytoppen någon enstaka gång. Att dela en kostnad på antal gånger man tror att man kommer att nyttja något kan hjälpa till i en valsituation.

Socker: här finns det andra kriterier som man kan ta till när man ska bestämma om man ska köpa något. Alla vet ju att socker inte är bra. Så jag försöker tänka på hälsoaspekterna när jag ska ”unna” mig något sött. Det får mig att avstå många gånger. Annars så tänker jag att det jag köper som är sött verkligen ska vara exakt det som jag vill ha. Det får inte vara någon som helst kompromiss där. För det är först då jag känner mig riktigt nöjd med mitt inköp. Jag skapar även riktlinjer för mig själv vad en rimlig konsumtion är så att jag inte äter sött titt som tätt utan jag fokuserar istället på fredagsmys och kanske något på lördagen också. Det gör vi alla i familjen. Viktor brukar också tänka ut något som han vill ha och så vet han vad han har att se fram emot. Och så slipper vi tjafs om små inköp där emellan. Det blir både mer hälsosamt och mer ekonomiskt.

Sedan har vi andra små utgifter som ute-kaffe och fika i allmänhet. Det är mycket pengar som går till detta om man inte tänker sig för. Jag brukar tänka både utifrån situation och miljö. Ska jag köpa något ute måste jag få möjlighet att njuta av det ordentligt. Att bara slänga i mig något på 5 minuter är inte värt det. Jag ska ha gott om tid på mig för att njuta av det jag har köpt och jag ska konsumera det i lugn och ro själv eller i ett sällskap jag trivs med. Att äta eller dricka stående finns inte i min värld. För det första så får inte kroppen den där belöningskänslan när man bara slänger i sig något på språng. För det andra är det inte bra för miljön med tanke på förpackningar. Så det avstår jag också från.

Det kan också vara motiverande att se över sin lunchkonsumtion. Är det bara något som ska fylla magen så kan det verkligen vara värt att fundera över en matlåda om det går. Att ta med sig matlåda en gång i veckan istället för att köpa sin lunch på restaurang gör att vi kan spara ca 4000 kr per år. Det är ju mycket pengar! Och då pratar vi enbart om att ta med sig matlåda en gång i veckan.

de små utgifterna

Äta lunch ute eller matlåda?

Och när vi ändå är inne på temat mat och dryck – alkohol ute. En drink kostar lika mycket som en lunch. Och marginalnyttan för varje drink eller ett glas vin avtar för varje ny. Den första brukar vi njuta av. Därefter avtar smakupplevelsen. Så kanske hålla sig till en eller två drinkar? Bra för hälsan, bra för plånboken.

Dessa är bara några exempel på hur jag resonerar med mig själv och vilka riktlinjer jag har för mina inköp och min konsumtion. Så att det inte känns som att jag inte unnar mig saker utan känner mig smart i mina val i stället. Genom att sätta riktlinjer över hur och vad vi väljer att konsumera får det oss att bli medvetna om vilka val vi gör. Det ger dessutom en avgränsning, vilket gör att vi konsumerar mindre. Och de pengarna kan man använda till att spara och få dem att växa. De kan ofta hittas i de små obetydliga utgifterna som vi gör utan att egentligen tänka efter.

/Paulina

Räcker dina pengar till det du vill när du går i pension?

I samarbete med Nordnet

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg som hette ”40 år av ditt liv – hur vill du ha det?”, som handlar om pensionen. Där uppmanade jag er att ta de första stegen till att aktivt kunna påverka er pension – att fundera igenom vad ni ser framför er när ni tänker på er själva som pensionärer och vad detta kräver för intäkter och sedan kolla på sidan Minpension.se för att ta reda på vad ni kan förvänta er att få ut när ni går i pension. Då har ni ett nuläge och en målbild. Om det finns ett gap mellan dem så får man fylla det gapet med privat sparande.

Enligt Minpension.se får jag ut 20 400 kr per månad mellan de år jag är 65 och 70 år gammal om jag väljer att gå i pension vid 65 års ålder. Efter att jag har fyllt 70 år får jag 17 000 kr i månaden och efter att ha fyllt 75 år får jag ut 16 500 kr. Jag har då både allmän pension och tjänstepension och tjänstepensionen kan man i och för sig styra betalningarna på, dvs jag kan ta ut mer i början, men då blir det mindre kvar till senare. Beräkningen baseras på att jag har samma lön som nu och avkastningen på pengarna i beräkningen är satt till väldigt låga 2,10 %. (de senaste 20 åren har sparande i fonder haft en avkastning på 6%). Dessa antaganden kan man ändra i beräkningsmodellen på sajten, men jag följer nu deras strikta beräkningsrekommendationer, så har man i alla fall få ett lägsta värde så att säga.

20 400 kr per månad innan skatt tycker jag är för lågt. Jag kan klara mig på det så länge jag lever med min man, men skulle vi skilja oss och jag bli ensamstående så blir det inte så mycket över till att njuta av livet för när räkningarna är betalda. Min målbild är att bo halva året utomlands, vilket kräver två boenden. Och jag är egenföretagare. Därför måste jag pensionsspara privat. Vilket jag gör. Jag sparar i ISK (Investeringssparkonto), både i aktier och i fonder. Det har jag gjort i ca 20 år nu och mina aktier har hittills ökat med 21% och mina fonder med 52%.

Sedan avdragsrätten för klassiskt pensionssparande slopades för några år sedan är det oftast bäst att pensionsspara på ISK eller i kapitalförsäkring. Som jag tidigare skrev vad gäller barnsparande så är de snarlika. Just vad gäller pensionssparande så kan man vilja få månadsvisa utbetalningar från sitt pensionssparande när man väl bestämmer sig att börja ta ut pengarna. Månadsvisa utbetalningar kan ni endast få från ett kapitalförsäkringskonto så utifrån det perspektivet så kan det vara ett bättre alternativ.

Många väljer ISK eftersom det är avgiftsfritt, vilket inte kapitalförsäkringar är hos traditionella banker. Men även en kapitalförsäkring är avgiftsfri hos nätbanker såsom Nordnet och därför faller det argumentet bort i så fall.

Vet ni hur mycket ni får i pension? Sparar ni eller funderar ni på att spara i aktier och fonder? Hur tänker ni kring pensionen?

Min målbild halva pensionsåret

/Paulina

500 kr i 20 år i fonder

Bästa sparformen för dina barn

I samarbete med Nordnet

När jag för första gången skrev om sparande till barnen, så märkte jag att ämnet engagerade. Vissa tyckte att man inte borde spara till barnen andra kände precis tvärt om. Samtidigt vill vissa inte äventyra sina barns pengar. Bland annat därför så sparar många på ett vanligt bankkonto. Dessvärre så kan man faktiskt med säkerhet säga att just detta inte kommer att få pengarna att växa. Den lilla ränta man får där äts upp av inflationen. Att enbart spara pengar utan att tänka igenom hur är att endast göra halva jobbet. Rätt sparande hade kunnat dubbla pengarna som man har sparat. Men jag tar det steg för steg (och längst ner finns det en komprimerad steg-för-steg guide).

Spara i rätt namn

Vill du inte att dina barn automatiskt ska få tillgång till pengarna när de fyller 18 så ska du öppna ett konto i ditt namn och inte i barnens. Vi sparar till en insats till lägenheter till våra barn och vill kunna styra när vi kommer att ge pengarna till dem och till vad.

Spara i rätt sparform

Det bästa sparandet utifrån tillväxt har historiskt sett visat sig vara aktier och fonder. Som det alltid påpekas är historisk tillväxt ingen garanti för framtida tillväxt. Men på lång sikt, som ett barns hela uppväxt är, så är det svårt att misslyckas där. Dessutom så kan du styra själv hur mycket risk du vill ta och hur engagerad du vill vara eller om du endast vill sätta upp ett månadssparande en gång och sedan låta det sköta sig självt. I så fall är det faktiskt inte svårt. Låt oss räkna på detta för att verkligen förstå viken skillnad de olika sparformerna gör.

Som exempel räknar jag på ett månadssparande på 500 kr per månad (vilket är vad man i genomsnitt brukar spara till sina barn) i 20 år (kanske först då vi behöver ta ut pengarna för att finansiera något åt våra barn).

Bankkonto

Först räknar jag ut vad jag får om jag sparar på ett traditionellt bankkonto. Under de senaste 20 åren har vi haft en genomsnittlig bankränta på 2%. Jag lägger in det i Nordnets kalkylator och får följande resultat:

Om du sparat i bankkonto

Jag har alltså själv sparat 500 kr i månaden i 20 år. Det blir 120 000. Med sparränta på 2% har jag 147 644 kr efter 20 år. Sparande på bankkonto har gett mig en ränta på totalt 27 644 kr.

Fonder:

Låt oss nu jämföra med fonder. Företaget Morningstar, som är en oberoende fondbedömare, räknar med att svenska aktiefonder i snitt gett 6% avkastning per år under de senaste 20 åren. Detta är konservativt räknat, men jag tycker det är bättre att använda lite mer försiktiga siffror. Detta är dessutom en period med stora börsnedgångar. Sparande till denna avkastning ger följande resultat:

Bästa sparform till dina barn

232 176 kr – 120 000 som jag har satt in ger mig en tillväxt på 112 176 kr! Det än nästan en fördubbling av de pengar som jag har sparat. Som sagt – hur mycket avkastning man exakt kommer att få kan man inte veta, men 6% är inte högt räknat som avkastning på fonder och därför fullt rimligt att man kan räkna med att få det. Och skillnaden jämfört med ett bankkonto är hela 84 532 kr! Som du får om du sparar i fonder i stället för på ett bankkonto. Vill du laborera med andra procentsatser eller andra summor som du vill spara eller en annan tidsperiod, gå in på denna sida och scrolla ner, så kommer du till kalkylatorn. 

Spara i rätt skatt

Ska du spara i fonder så finns det två sparformer att välja bland – kapitalförsäkring eller ISK. Dessa är två olika lågskattealternativ, där du betalar en jämn sparskatt varje år i stället för att betala per varje transaktion (för närvarande ligger denna skatt på 0,447% och regleras årligen). Den äldsta formen är kapitalförsäkring och den nyare heter ISK (investerarsparkonto). De är egentligen ganska snarlika skattemässigt. Kort beskrivet så har bägge skattefria utdelningar på aktier ifall du skulle vilja spara även i det i framtiden. Om du väljer kapitalförsäkring så kan du välja vem som ska ärva pengarna ifall du dör (förmånstagare). Vill du läsa mer om detta, så har Nordnet en jättebra sammanställning. Vi har valt kapitalförsäkring som är i mitt namn som sparform till våra barn.

Spara med rätt avgifter

Sist men inte minst. Vill du inte betala onödiga avgifter så ska du spara i en nätbank. Framför allt om du ska spara i en kapitalförsäkring. Där tar traditionella banker vanligtvis ut en avgift. Sedan får du tillgång till tusentals fonder i stället för kanske ett mindre antal som en enskild traditionell bank har. Nu tänker du kanske att så många behöver du inte, men om du varken vill betala höga avgifter eller är speciellt intresserad av att vara aktivt vara involverad i sparandet, välj indexfonder. Det är fonder som följer börsindex, vilket är det säkraste alternativet. Dessutom har de väldigt låga avgifter. Och då har nätbankerna alla dessa fonder som finns på börsen att välja bland. Se till att i så fall välja en eller två som gäller för Sverige, en eller två globala och någon tillväxtfond, dvs från tillväxtområden såsom Asien. Då sprider du dina risker ännu mer över världen. Blir det osäkert i en del av världen och börsen går ner där så har du andra aktiefonder som kan väga upp detta. Eller börja med att välja ut en svensk indexfond.

Steg-för steg

Allt ovan kan plötsligt upplevas som korvstoppning, där du till slut inte vet i vilken ände du ska börja. Så här kommer en steg-för-steg vägledning för dig som vill göra det så enkelt som möjligt och inte ta stora risker:

  1. Om du i dagsläget inte har något månadssparande till ditt/dina barn, bestäm dig för en summa du kan avvara varje månad. Vi har bestämt oss att spara motsvarande hela barnbidraget, som vi överför rakt av till deras kapitalförsäkringskonton (som står i mitt namn).
  2. Om du har månadssparande till barnen, men sparar på ett vanligt sparkonto, se till att öppna ett bankkonto hos en nätbank, eftersom de har lägst avgifter. Nordnet exempelvis är en sådan nätbank och de ha blivit utsedda till Årets Bank av Privata Affärer 2017. Det tar enbart några minuter att bli kund.
  3. Öppna därefter ett kapitalförsäkringskonto (eller ISK) per barn. På så sätt betalar du låg skatt och har full kontroll över pengarna och det är du som bestämmer när barnet ska få ut pengarna (om du öppnar det i eget namn).
  4. Välj ut vilka fonder du vill spara i. Vill du göra det enkelt för dig och inte ta för stora risker, välj indexfonder.
  5. Sätt upp ett månadssparande, som gör att månadsöverföringarna till barnens sparande sköts automatiskt och löper på tills du bestämmer dig att ändra något. Överför pengarna så fort du har fått din lön. På så sätt så vänjer du dig vid att inte ha dem och riskerar inte att de tar slut.

Exakt så har jag gjort till mina barn. Samt att jag även sparar i aktier till dem, men om det i ett annat inlägg.

Hoppas att detta får er att sätta igång med rätt sparande till era barn, som får deras sparkapital att växa!

/Paulina

Split

40 år av ditt liv – hur vill du ha det?

Det är i och för sig inte säkert att det blir 40. Det kanske blir 30. Eller 20. Men fortfarande är det väldigt många år tycker jag. Av ditt liv. Jag pratar om pensionen. Och med tanke på att det är en väldigt massa år så bryr sig de flesta av oss väldigt lite om den. Inklusive mig själv ska tilläggas. Är inte det väldigt märkligt? Borde vi inte bry oss om hur vår ekonomi kommer att vara under 20, 30 eller 40 år? För vi kan faktiskt påverka vår pension.

Jag vet inte varför vi inte orkar ta itu med det. Kanske känns det för avlägset. Eller kanske för att vi inte inser att vi just kan påverka vår pension. Eller hur vi ska göra. Och allt det känns liksom oöverstigligt på något sätt. Det orange kuvertet som leder till ont i magen när det dimper ner i brevlådan. Och då måste man helt enkelt komma över denna tröskel. För det är för viktigt för att inte göra det. Speciellt om du är kvinna.

Jag tänker så här. Jag vill kunna planera min ålderdom och säkerställa att den bli så som jag önskar mig. Jag vill kunna njuta så mycket och så länge av livet det bara går. Och för att kunna njuta är det bra att få det som man vill ha det. Så jag tänker att det första är att måla upp en målbild. Hur vill jag ha det som pensionär? Var vill jag bo? Hur vill jag bo? För min del vill jag gärna delvis bo utomlands. Jag behöver framför allt mer ljus så vi åker redan nu ofta bort till varmare länder vintertid (min enda miljöbov när jag gjorde miljöpåverkan testet). Jag är ingen stor spenderare annars. Jag tycker att jag unnar mig det jag behöver och ändå aldrig saknar pengar på kontot. Men jag är gift och Sven tar hand om det mesta av matinköpen, vilket är en stor utgiftspost för oss. Så jag har mindre kostnader än vad jag hade haft om jag hade varit själv. Så om vi skulle skilja oss skulle det se annorlunda ut på mitt konto. Det får man också ta i beräkning till när man planerar sin pension. Man ska kunna klara sig själv då man aldrig vet vad som kommer att hända. Men en målbild över hur man vill ha det är en bra början. Och det är ena hälften av fösta steget.

Den andra hälften är att ta reda på hur mycket du kommer att få i pension. Det är inte alls krångligt och tar inte alls lång tid.

Gå in på minpension.se. Jag gick in där och registrerade mig. En registrering sker med hjälp av BankID och innebär att du ger MinPension tillåtelse att få dina pensionsuppgifter från alla pensionsbolag som du kommer att få pension ifrån (om du har tjänstepension). Det tar några dagar. Men att ge själva tillåtelsen tar endast några minuter. Så gör det snarast. Efter några dagar får du information om att det är klart. Då går du in igen och får svart på vitt hur mycket du kommer att få när du går i pension samt hur dina pensionsutbetalningar kommer att utvecklas med åren (du får mindre och mindre). När du ser detta så kan du själv utvärdera: räcker detta för att få ihop till det liv du vill leva som pensionär? Om svaret är ja så behöver du inte göra något. Om svaret är nej så är det dags att börja pensionsspara. Vilket du inte behöver göra i specifikt pensionssparande, där du låser dina pengar, utan i vanligt sparande i aktier och fonder t ex om du föredrar det. Mer om det i ett annat inlägg. Det viktigaste att börja med är som sagt att du får klart för dig hur du vill ha det som pensionär och om din pension kommer att räcka till det. Det är värt att lägga lite tid på det. För det handlar om många år av ditt liv.

MinPension är för övrigt en oberoende tjänst i samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Så inga kommersiella intressen eller samarbeten. Enbart samhällsnytta.

Hur vill du leva 40 år av ditt liv?

Här vill jag tillbringa delar av min pension. Foto: Paulina Draganja

/Paulina

economista

Förbättra din inställning till pengar i 10 steg

Älskar verkligen att läsa böcker (och gör så klart listor över dem jag har läst:). Får dessvärre inte tid till det lika ofta som jag skulle vilja, men den här månaden har jag i alla fall betat av några. Och vad är det jag prioriterar när jag äntligen får tid att läsa? Är det några spännande deckare eller kärleksromaner? Nej. Det är faktaböcker eller biografier (som egentligen ju också är faktaböcker). Sådan är jag… Och vad gäller faktaböcker så gillar jag att läsa om personlig utveckling eller privatekonomi. Det kanske inte får inte mig att framstå som någon spännande person, men det ger mig en hel del kunskaper och inspiration:).

Hur som helst så tog jag tag i en bok som jag länge har haft liggande i min bokhylla och verkligen velat läsa, nämligen Isabella Löwengrips och Pingis Hadenius bok ”Economista”. Även om boken verkar rikta sig främst till yngre kvinnor, så är den applicerbar på oss alla tycker jag och jag. På ett enkelt, personligt och peppande sätt beskriver den, förklarar och motiverar till bättre privatekonomi. Som en vän som ger goda råd.

Det har skrivits mängder av böcker inom privatekonomi. Men jag tycker ändå att Economista har hittat sin nisch. Den har den kvinnliga utgångspunkten, är lättläst, personligt skriven och tar upp vikten av självförtroende och självkänsla som ekonomiska påverkansfaktorer. En förändrad inställning till pengar påverkar vårt ekonomiska beteende, vilket i sin tur påverkar vår ekonomi.

economista

Foto: Paulina Draganja

Men varför jag skriver om boken är att den innehåller 10 steg till att bli en pengamagnet på, som författarna kallar det för. Jag tycker att det helt enkelt handlar om att skapa en stabil grund och förutsättningar för att få en bra privatekonomi. Det är en bra sammanfattning och en bra checklista för sig själv, tycker jag, så värt att kolla igenom för att på så sätt göra en enkel nulägesanalys för sig själv. Så kan man göra en plan utifrån det. Här kommer tipsen:

1. Spara till dig själv först

Överför automatiskt en summa av din intäkt så fort lönen har kommit in. På så sätt blir sparandet av. Detta har jag gjort sedan jag började läsa på universitetet. 500 kr varje månad tror jag att det var. Detta växte sedan ju mer jag tjänade. Om att hitta pengar till att månadsspare har jag tidigare skrivit om.

2. Bygg passiva inkomster och investera långsiktigt

En egen bostad är bland den tryggaste och mest långsiktiga investeringen som finns, så detta är värt att ha som sparmål – både till sig själv och barnen. Mitt sparande under studenttiden räckte dessvärre inte till det. Lyckligtvis fick jag låna till den första insatsen från mina föräldrar, som belånade sitt hus för det ändamålet. Det har jag sedan betalat tillbaka. Det gav mig en fantastisk möjlighet att komma in på bostadsmarknaden i Stockholm. Nu månadssparar vi till våra barn i aktier och fonder så att de har pengar till en insats till sina första lägenheter.

3. Lev under dina tillgångar

Jag kan inte annat än att hålla med om det. Det lättaste sättet är att spara mer ju mer man tjänar. Då vänjer man sig inte vid att spendera mer. Så har jag alltid gjort. Jag är inte heller en person som gillar att spendera för spenderandets skull utan tänker igenom mina inköp. Det gör vi alla i familjen. En annan fördel med detta är att när man väl unnar sig något så känns det extra kul.

4. Undvik saker som inte ökar i värde

Saker som ökar i värde är exempelvis fastigheter, aktier och vissa antikviteter. Det som snabbt sjunker i värde är däremot en ny bil. Vi har både investerat i utvalda möbelklassiker och gjort oss av med bilen. Innan dess hade jag endast tjänstebil, så jag har faktiskt aldrig ägt en bil och skulle inte vilja göra det heller. I Stockholms innerstad är bilen endast en belastning.

5. Investera din tid

Detta handlar om att tänka igenom vad man lägger ner sin tid på och att lägga ner den på något som i framtiden kan ge en avkastning. Som t ex att lära sig aktiemarknaden. Det gör jag. Jag tycker faktiskt att det är jättekul! Minns att det var en tröskel i början, men börjar man investera och följa utvecklingen så blir det snabbt ett kul intresse.

6. Rensa i röran

”Allt som tar energi måste du antigen rensa bort eller radera ur ditt liv”. Kunde inte sagt det bättre. Det gäller alltså både saker i ditt hem och relationer som du har.

7. Fokusera

Var inte för splittrad över olika saker utan fokusera på det du är bra på. Detta är min klart största utmaning och något jag ständigt jobbar med. Det finns ju inget bättre att komma in ett jobbflow och även att känna att saker och ting går framåt. Och det gör det man när man fokuserar.

8. Våga avsluta

Vare sig det är en dålig aktieplacering, dålig affärsidé eller annan investering eller dålig relation. Dåliga relationer och jobb ser jag till att avsluta. Eller jobb jag inte trivs med för den delen – av respekt för mig själv. Dåliga aktier är det svårare med. Kanske för att jag verkligen sparar långsiktigt.  Men de där HM aktierna känns det som att jag borde gjort mig av med för länge sedan..

9. Ta vara på möjligheter

”Att intala dig själv eller låta andra att övertyga dig själv om att du måste ha en viss utbildning eller måste stanna kvar på ditt jobb är farligt för dina pengar”. ”Nedvärdera inte dig själv, då går alla häftiga möjligheter dig förbi”. ”Låt aldrig andra människor hålla dig nere”  skriver Isabella och Pingis.

10. Var din egen guru

”Du ansvarar för att ditt kapital växer, på samma sätt som du är ytterst ansvarig för hela ditt liv och dess inriktning”. Detta kan jag verkligen skriva under på, inte minst vad gäller just det ekonomiska och oss kvinnor. Att vi i genomsnitt tar ut mer vabbdagar påverkar våra löner. Att vi går ner till halvtid eller 75% påverkar både lön och pension. Om vi inte betalar saker som har ett bestående värde tillsammans så kan mannen få det om vi går skilda vägar. Allt detta måste vi helt enkelt ha koll på och i så fall justera inom relationen så att vi får ersättning för vårt hemarbete. Det kan man skriva ett helt inlägg om (vilket jag ska), men steg ett är att som sagt bli medveten om det och veta hur det påverkar vår ekonomi.

Är ni nyfikna på boken i sin helhet så går den att köpa på nätet ifall ni vill läsa hela.

/Paulina

Hitta pengar för att månadsspara

Att spara verkar vara lättre för vissa och svårare för andra. Det har med vår personlighet att göra, vad våra föräldrar har lärt oss och våra inkomster så klart. Fast jag upplever att det sistnämnda faktiskt spelar mindre roll. Eller – klart att man kan spara mer om man tjänar mer, men om man sparar eller inte är snarare en fråga om just personlighet, inställning och prioriteringar.

Jag verkar alltid ha haft det i blodet. Min pappa har haft stenkoll på pengar och pratade mycket om att spara. Jag delar i och för sig inte riktigt hans definition, där man sparar för sparandets skull. Jag vill njuta mer av livet och unna mig det jag verkligen vill ha. Men jag blev i alla fall inte slösaktig och jag har tidigt haft koll på inkomster och utgifter. Inte minst p g a att jag knappt fick några veckopengar från mina föräldrar och därför började jobba extra redan vid 14 års ålder. Det är jag faktiskt tacksam för idag. Och tack vare att jag började att spara tidigt har jag skapat en buffert att luta mig tillbaka på om det skulle behövas.

Ett första steg till att börja månadsspara är att se över sina utgifter, vilket jag skrev om i ett tidigare inlägg. Då kan det bli lättare för dig som tror att det inte finns något sparutrymme. Eller kanske till och med slå två flugor i en smäll och faktiskt bestämma sig för att bryta ett mindre önskvärt beteende på köpet. Som till exempel att klädkontot är för stort och antal plagg i garderoben är för många och därför är det dags att plaggbanta. Eller att du inte behöver den där prenumerationen. Eller att lunchutgifterna är för höga och att du därför bestämmer dig för att ta med dig matlåda minst en gång i veckan. Eller så äter du på tok för mycket godis. Pengarna som du räknar ihop att du ska spara genom att ändra denna vana eller begränsa budgeten för en viss utgift ska du börja månadsspara för. De ska dras från ditt konto så fort du får in din lön. Det är mycket viktigt. Då kan pengarna inte ta slut och du vänjer dig mentalt vid att ha mindre på kontot. Ett annat tips är att välja att spara på löneförhöjningen. Eller pengar vi får tillbaka från deklarationen. Allt detta upplevs ju som extra. Som ni ser så finns det många olika sätt att hitta de där sparpengarna om man bara bestämmer sig för det (vet att det inte gäller alla människor och att vissa verkligen har det knapert och det har jag full respekt för, men det gäller de flesta av oss.). Det viktigaste är att komma igång, även om summorna i sig kan vara små. Placeras de rätt så kan det bli en hel del pengar ändå efter ett antal år.

Att avsluta en prenumeration kan vara ett sätt att få pengar till att månadsspara.

Att avsluta en prenumeration kan vara ett sätt att få pengar till att månadsspara. Fotokälla: Pinterest

Nästa steg i detta är att bestämma sig för just var man ska månadsspara. Den försiktige vill spara dem på sin bank. Jag skulle vilja avråda från det om det handlar om ett långsiktigt sparande. Där har fonder och aktier historiskt sett visat sig ge en långt bättre avkastning. Jag kommer skriva mer om det framöver och hur jag sparar i fonder och aktier. Men det är alltid bra att ha en del av sparpengarna lättillgängliga. Och då gäller det att ha dem på ett konto med så hög ränta som det bara går. Nu finns det ingen som erbjuder några höga räntor att prata om, men leta i alla fall fram en bank som har en jämförelsevis hög ränta. Oftast är det inte din egen bank utan du får överföra pengarna till en annan bank. Jag har länge haft mina sparpengar på Marginalen, som då erbjöd den högsta räntan. Googlade på högst ränta i Sverige och fick fram den idag också (0.8 %)  Själv har jag numera dem på Avanza. Detta för att jag vill ha dem tillsammans med mitt övriga sparande och därmed ha överblick och lätt kan investera dem i annat om jag vill. Deras högsta sparränta är 0,5%. Vilken bank ni än väljer är det dock superviktigt att den har insättningsgaranti, dvs att ni får tillbaka era pengar ifall något skulle hända med banken. Så låt er inte lockas av den högsta räntan om banken inte har denna garanti.

Brukar ni månadsspara? Var gör ni det någonstans? Och om ni inte göra det, hoppas att detta får er att börja.

/Paulina

Avanza

Samla allt sparande på ett ställe

 I samarbete med Avanza

I min serie om sparande har jag tidigare skrivit om hur man kan få koll på sina utgifter samt varför jag sparar. Nästa viktiga steg är att få överblick över sitt sparande och att spara på rätt ställe. Jag kan ta mig själv som exempel. När jag pluggade på universitetet så började jag spara i fonder. Jag hade då ett Sparbanken Finn konto, så jag köpte fonderna via den banken. När jag köpte min första lägenhet bytte jag till Länsförsäkringar, som gav mig det bästa bolånet. Jag fortsatte med mitt fondsparande och nu även aktiesparande i mindre skala i denna bank. När jag och Sven köpte vår första gemensamma lägenhet bytte vi till SEB p g a bolånet som vi fick där. Nytt aktie- och fondsparande påbörjades där. Låter det rörigt? Det var det. Jag hade ju ingen som helst överblick över hur det gick för mina aktier och fonder, vilket gjorde att jag inte alls engagerade mig i hur de utvecklades. Jag hade med andra ord endast gjort en del av läxan.

Men jag hade i alla fall ambitioner att skapa ordning och bli bättre på detta, så jag gick en kort investeringskurs, där vi gick igenom allt från hur man ska bygga sin fond- aktie- och pensionsportfölj till var man skulle spara sina pengar. Och läxa nummer ett blev att flytta allt sparande till en nätbaserad bank. Detta av två anledningar: 1) för att som sagt samla alla sina pengar på ett ställe och 2) för att avgifterna är lägst där. Jag sökte runt och valde Avanza.

Sedan började flytten av mitt sparande till Avanza. Vid det laget hade jag inte enbart aktier och fonder utan dessutom pensionssparande. Det sistnämnda var struligt att flytta på, men det var också så värt det p g a höga avgifter hos SEB. Eftersom Avanza – till skillnad från traditonella banker – har många fonder som finns på marknaden – så kunde jag flytta dessa till ett och samma ställe, vilket ju inte gick innan då SEB inte hade Länsförsäkringars fonder exempelvis utan enbart sina egna. Och så fick jag tillgång till många nya aktier och fonder, även utomlands.

Sedan har jag även flyttat Viktors kapitalförsäkring till Avanza och öppnat ny kapitalförsäkring för Oskar. Att flytta barnens kapitalförsäkring från en bank till en annan är också lite krångligt. Sven och jag fick ringa in samtidigt och intyga att vi två var föräldrar och sedan fylla i blanketter och skriva under. Detta så klart för att båda föräldrarna ska vara överens om detta, så det är en säkerhetsåtgärd, men krångligare än annars då båda måste vara involverade.

Men nu finns som sagt allt på samma ställe. Och vilken skillnad detta gör. När jag dessutom kan komma åt allt detta sparande via en app på mobilen. Även om jag inte köper och säljer frekvent så har jag en otroligt bra överblick över allting och blir automatiskt mer uppdaterad än vad jag hade varit innan.

Så ser det ut i mobilen. Jag har suddat bort all privat information om kontonummer samt summor, därav lite tomma ytor på vissa ställen.

Avanza

Att flytta allt vårt sparande till en nätbaserat bank har fungerat väl för oss. Känns det osäkert kan man ha traditionellt banksparande på en annan bank med hög ränta och resten (aktier, fonder, kapitalförsäkring för barnen, pensionssparande) hos en nätaktör. Enbart eventuella bolån och lönekonto hos en traditionell bank (men även på bolånesidan börjar nätbankerna komma med bättre erbjudanden). Det gör även att ni kan byta bank oftare ifall ni får bättre bolånevillkor utan att det blir rörigt i övrigt. Ordning och reda och lägre avgifter helt enkelt.

/Paulina