Förvaringsprinsen är här!
Der är svårt att sätta ord på stora saker som händer i livet utan att det lätt känns klichéaktigt, tycker jag. Och att få barn känns precis hur stort och overkligt som helst. Plötsligt så finns den här lilla människan här och han är precis hur bedårande som helst. Och honom har jag burit på i nio månader. Samtidigt som jag känner det enorma ansvaret över att uppfostra honom till en bra människa, som har bra värderingar och ge honom verktyg så att han hittar sin egen lycka här i livet. Vet inte om det enbart är jag som på en gång tänker på allt detta. Och det ska man kanske inte göra utan försöka vara i nuet och njuta av denna lilla, underbara varelse och ta ett steg i taget.
Jag är i alla fall otroligt tacksam för att allt har gått så bra. Både under graviditeten och förlossningen, som i övrigt gick i expressfart. Personalen på BB har varit fantastisk tycker jag. I stunder som den är jag tacksam för den svenska sjukvården, även om den har sina brister. Jag har i alla fall inte upplevt dem under min förlossning utan möttes av enbart hjälp och stöd. Och lille Oskar är frisk, vilket är det viktigaste. Så många saker jag tog för givet när jag var gravid med Viktor. Att han skulle vara frisk exempelvis. Men det är faktiskt ingen självklarhet. Så vi har haft tur i livets lotteri vad gäller detta och det är tacksam för.
Här kommer i alla fall en bild på honom, som jag lyckades ta precis innan vi åkte hem från BB igår – ca 15 immar gammal.
Jag brukar sällan skriva om de mest personliga saker på bloggen. Men detta är ju så stort och påverkar mitt liv så mycket. Så hoppas att ni inte misstycker:) Bloggen kommer inte att bli någon babyblogg i och med detta. Däremot så kan det att dyka upp några baby- och förvaringsrelaterade inlägg då och då, och det hoppas jag att ni ser fram emot:)
/Paulina