I vintras gjorde vi en resa till Sri Lanka. Då lade jag upp lite bilder på Instagram och fick en del frågor om vår resa, där ni ville ha tips. Jag brukar ju inte skriva om resor, men då lovade jag att göra det. Tänkte att en ledig dag som denna kanske är en dag då man planerar en vinterresa och dessutom har lite extra tid att läsa, så här kommer lite information om vår resa till Sri Lanka.
För det första så fick jag frågan vilket charterbolag vi åkte med, men vi åkte inte charter utan fixade resan själva. Eller, jag ska inte ta åt mig äran, för det är Sven som brukar hitta alla resor, boka alla hotell mm. Denna gång reste vi med Austrian Airlines via Wien.
Resan gick till flygplatsen i Colombo. Det tog drygt 15 timmar, inräknat mellanlandningen och väntan i Wien. Vi kände oss så klart ganska möra när vi steg av planet och klev ut i den kvalmiga värmen. Men resan var långt ifrån klar för vår del… Vi brukar vilja undvika alltför turistiga ställen, och hade läst att den östra delen av Sri Lanka var betydligt mindre turistig, så vi hade bokat in vår första del av resan på hotell där. Hotellet låg direkt på den fina stranden vid den lilla orten Pasikuda (stavas ibland Passikudah). Resan dit skulle ta nästan sex timmar med bil från flygplatsen där vi landade (jag vet, vi är lite tokiga som utsätter oss för sådana strapatser…) och vi tog en taxi dit, vilket i princip är det enda sättet att förflytta sig på när det gäller denna sträcka. När vi kom fram såg vi ett stort nybyggt hotell som tyvärr gav ett ödsligt intryck. Bra standard, men mycket betong och nästan inga människor. Detta bådade inte gott kände vi. Det fanns en restaurang och menyn kunde vi äta oss igenom på två dagar. Vi hade ju åkt över halva jorden så detta kändes inte alls kul och vi bestämde oss för att göra något åt situationen. Chansen var ju minimal att vi kunde avboka på plats, med tanke på att vi hade bokat hotellet i tio dagar och det finns ju ingen ångerrätt på så sätt. Men vi tänkte att vi måste försöka. Dagen efter tog vi kontakt med högsta chefen, som visade sig vara svensk! Han förstod att efter en sådan lång resa så ville man verkligen trivas på sin semester, och sa att det inte skulle bli några problem att avboka hotellet. Dessutom erbjöd han sig att hjälpa oss att hitta ett nytt hotell på andra sidan ön.
Hotellpoolen och därefter havet
På östsidan verkade det inte finnas så mycket annat att göra så vi bestämde oss för att lämna den delen av ön och åka över till (den mer turistiga) västsidan. Dock ville vi inte göra samma långa taxiresa tillbaka, så vi bestämde oss för att ta det i etapper och åka tillbaka genom bergen. Där fanns det en gammal kolonialstad som heter Kandy som vi bestämde oss att åka till. Den har några fina gator och ett antal fina tempel, men personligen blev jag inte speciellt förtjust i den staden. Däremot var Galle, en annan stad som vi åkte till (i sydvästra Sri Lanka), fantastiskt fin. En gammal kolonialstad som är omgiven av rustika murar, vilket gjorde att själva stadskärnan klarade sig undan den tragiska tsunamin 2004.
Tuk tuk bilarna är en vanligt syn på Sri Lanka och ett ekonomiskt sätt att förflytta sig kortare sträckor
Vi var där på några timmars visit och hittade ett fantastisk crêperi. Där fanns även några konstgallerier med inhemsk konst och skulpturer, och där jag hittade min fina träskulptur och tavla som nu pryder vårt vardagsrum respektive sovrum. Galle är verkligen värt en omväg!
Inhemska skulpturer
Vi åkte även på ett valsafari från Mirissa (sydkusten). Och visst var det häftigt att se valarna, men man ska nog vara en inbiten valfantast för att uppskatta alla timmar av båtresa för att titta på ett antal valar på håll. Att många båtar var ute samtidigt och höll radiokontakt med varandra för att hitta valarna åt alla oss turister gjorde att det inte kändes särskilt genuint. Men det blev ändå en rolig utflykt, inte minst för Viktor.
Hamnen i Marissa, varifrån vi åkte vidare på valsafari
Från stoppet i bergen i Kandy åkte vi tillbaka till västkusten och till en resort som heter Blue Water Resort och ligger i Maha Wadduwa West.
Utsikten från vårt rum.
Det var verkligen ett fantastiskt hotell. Och i och med detta så började vår slappsemester. Mindre resande och mer sol och bad. Snabbt kom vi in i våra nya rutiner. Tack vare Viktor – eller på grund av, beroende på hur man väljer att se det – var vi bland de första gästerna vid frukosten varje morgon. Därefter sol och bad hela dagen egentligen. Fram tills vi åkte hem.
Vi åkte från hotellet dagen innan hemresan till Sverige och stannade den sista natten vid Negombo stranden, nära Colombo, då det skulle bli alldeles för tidigt att stiga up annars. Negombo är inget att rekommendera tycker jag. Ganska ocharmigt och fullt med säljare som försöker kränga på en saker.
Det jag allmänt kan säga om Sri Lanka är att för er som har varit i Thailand så är människorna lika trevliga och de kan dessutom prata bra engelska, vilket underlättar en hel del. Det är dessutom mindre exploaterat än Thailand. Det är ju inte länge sedan inbördeskriget tog slut där. Åker man över Jul och Nyår så är vädret perfekt – 25-30 grader, så inte lika varmt som i Thailand, vilket också är ett plus. Det finns fantastiska naturupplevelser om man är ute efter det. En kompis till mig var där med sin familj och de gjorde verkligen en naturnära resa med övernattningar i enkla hyddor med regnskogen som granne, badade i vattenfall och tog det berömda tåget från Kandy till Ella, som ska bjuda på enorma naturupplevelser. Eftersom jag var i sjätte månaden så fanns det alternativet inte riktigt för oss.
Funderar ni att åka till Sri Lanka så kan jag i alla fall varmt rekommendera det. Vill själv åka dit igen!
/Paulina