Hur du spenderar din morgon påverkar mycket hur resten av din dag blir.

Varje dag stiger vi upp.  Vi klär på oss. Vissa av oss bäddar sängen, äter frukost och ställer sedan undan tallriken (vissa lägger den i diskmaskinen, vissa på diskbänken och vissa lämnar kvar allt på bordet). Vi har säkert hunnit titta i mobilen ett antal gånger vid det här laget. Vi samlar ihop det vi ska ha med oss. Vi tar på oss ytterkläderna och skorna samt tar med oss en handväska eller annan väska. Vi går ut. Kanske måste vi lämna barnen på skolan eller förskolan på vägen. I så fall är det några fler arbetsmoment som ingår. Vi sätter oss i bilen, tunnelbanan eller på tåget/bussen. Eller så tar vi cykeln, alternativt promenerar. Vi kommer till jobbet och där sätter vi oss och planerar vår dag så gott det går eller så tar vi den som den kommer.

Vi tycker antingen att vår morgon är trevlig eller stressig. Det beror till stor del på om vi har funderat igenom hur vi vill att vår morgon ska vara och om vi har tagit kontroll över den. Dag efter dag. Tillhör du dem som önskar dig att din morgon var annorlunda, så kan du göra följande:

1. Din önskemorgon

Fundera igenom hur du vill ha din morgon. Vill du hinna äta frukost med din familj? Vill du att allt ska vara fräscht i köket när du kommer hem efter arbetsdagen? Vill du hinna träna innan jobbet? Vill du hinna meditera? Vill du slippa stressa så att du börjar dagen på ett bra sätt? Fundera igenom hur du vill att din önskemorgon ser ut. Skriv ner allt från konkreta saker såsom ”äta frukost hemma” till mer allmänna som ”stressa mindre på morgonen”.

2. Vad behöver du göra för att komma dit?

Fundera nu igenom vad du måste göra för att din drömmorgon ska bli sann. Vad behöver du göra för att få till det? Du kanske ska göra ett morgonschema där du skriver in dessa aktiviteter i tur och ordning. Och sedan lägga till tidpunkten för dem så att du får en uppfattning om hur tidigt du behöver stiga upp. Börja från slutet, dvs då du måste lämna hemmet och sedan fram till tiden då du behöver stiga upp. Med den här övningen kommer du att inse hur mycket tid du behöver på dig på morgonen, vilket förmodligen kommer att göra att du måste stiga upp vid en annat tidpunkt än du gör idag. Men nu kommer du att vara motiverad att göra det! Du kommer också att inse vad du kanske måste göra dagen innan för att få din önskemorgon. Vill du plocka diskmaskinen på morgonen så måste du sätta igång den på kvällen. Vill du ha den plockad så måste du göra det dagen innan. Vill du inte behöva tänka på vad du ska ha på dig på morgonen så ska du lägga fram kläderna kvällen innan. Om du ska upp tidigare än vad du brukar så ska du också lägga dig tidigare. Om du vill slippa stressa så kanske du också ska stiga upp en kvart tidigare. Och så vidare.

Identifiera de saker på morgonen som är viktigast för dig för att du ska få en bra morgon. Fundera över hur du ska göra för att aldrig behöva kompromissa med dem. När det strular till sig så vet du vad du ska fokusera på så att det inte känns helt botten.

3. Kommunicera med övriga familjen

När du har tänkt igenom, kartlagt och planerat hur du vill ha din morgon så är det dags att kommunicera detta till resten av familjen. För bor du inte själv så påverkas du ju av dem. Om badrummet brukar vara upptaget då du behöver utrymmet så behöver ni prata igenom hur ni ska lösa det.  Om du vill äta frukost ihop med din familj så ska du prata med dem också och diskutera hur ni kan få till det. Om du vill att köket ska vara rent när du kommer hem så måste ju alla plocka efter sig. Om du vill hinna träna på morgonen så kanske du behöver hjälp med att göra frukost. Osv. Och sist men inte minst så blir det alltid lättare att få både förståelse och stöttning när man har delat sin plan med andra. Du kanske behöver lite pepp från din familj för att komma igång med dina nya vanor. Ni kan med fördel göra hela denna plan ihop där alla gör var sin önskemorgon och där ni pratar igenom den. Dröm och planera tillsammans:)

4. Eliminera eventuella hinder

Det kan finnas praktiska saker som blir till hinder på morgonen. Du kanske alltid letar efter dina nycklar, vilket blir ett irritationsmoment. Det kanske tar alldeles för lång tid att bestämma dig för vad du ska ha på dig. Du kanske aldrig kan hitta barnens mössa och vantar. Här behöver du göra en engångsinsats. Bestäm var nycklarna alltid ska ligga framöver när du är hemma. Rensa och organisera garderoben så att du bättre ser vad du har i den och vad du eventuellt saknar. Skapa bra förvaring i hallen och bestäm var barnens mössa och vantar ska ligga så att du slipper leta efter dem.

5. Skapa nya rutiner

Nu handlar allt om att skapa en ny rutin. Så att alla dessa saker sitter. Och det gör du genom att upprepa dina handlingar varje dag. På detta sätt växer en ny rutin fram. Från början kanske du måste titta på schemat som du har gjort för att få med allt. Allt eftersom kommer du att minnas vad du ska göra först, därefter osv och allt kommer att gå snabbare. Efter ett tag kommer allt det nya gå av sig självt och du spenderar dina morgnar precis så som du önskar!

Ja, jag vet, det blir alltid lite störningar då och då. Du kan bli sjuk, bussen kan bli sen osv. Men med en klar plan återgår du snabbt till det önskade läget!

Hur ser era morgnar ut? Är ni nöjda med dem? Har ni några morgonrutiner som ni är extra nöjda med? Eller något som ni känner att ni behöver förändra? Dela med er gärna!

/Paulina

PS. Inte bara en önskemorgon utan en hel önskedag hade jag för en vecka sedan när jag fyllde år🙂

Efter föreläsningen och workshopen i Örebro kände jag mig helt lycklig (och lycklig är inget ord jag vanligtvis använder – i alla fall inte inom sociala mediekanaler). Framför allt workshopen var väldigt givande och gav så mycket aha-upplevelser och insikter – både för mig och för andra. Jag fick även frågor, tips och diskussionsämnen som jag tänkte ta upp i kommande inlägg. Ett av dem var veckoschema och rutiner som följer med det, där några ville veta hur vårt veckoschema ser ut – här kommer det.

Det mesta av det vi ska göra sker inför och under helgen.

Lördag morgon byter vi lakan och handdukar. Detta då vi tvättar på söndag morgon eller förmiddag, och vill då inte behöva varken stressa med att byta lakan precis innan eller ha dem liggande i vårt tvättskåp i flera dagar och ta onödigt med plats. Vi vuxna byter våra och Oskars (snart 2 år) lakan och Viktor (9 år) byter själv (fast jag finns där för att hjälpa till vid behov).

Lördag kväll: lägger fram tvätten för morgondagens tvätt, som sker vanligtvis kl 07.00 (då har vi tvättstugan bokad). Denna tid passar oss utmärkt då vi ändå är uppe p g a Oskar och känner att vi blir klara med tvätten relativt tidigt. Tvätten är då redan sorterad tack vare vårt sorteringssystem som vi har i tvättskåpet, så det är bara att flytta över allt, färdigsorterat, till de berömda blåa IKEA påsarna – en för varje tvättmaskin.

Söndag morgon/förmiddag: tvätt. Vi har tvättmaskin i lägenheten men försöker tvätta det mesta i tvättstugan ändå för att inte förvandla vår lägenhet till en sådan. Dessutom går det snabbare med tre maskiner som tvättar samtidigt. På så sätt blir vi klara med veckans tvätt på några timmar och kan slippa tänka på tvätt under resten av veckan.

Söndag frukost – matplanering. Vi planerar egentligen bara middagar till Viktor och Oskar. Vi försöker att inte äta stora middagar utan tar något lättare.  I samband med matplaneringen kompletterar vi inköpslistan (i appen Wunderlist). Handla gör vi flera gånger under veckan efter jobbet och går då efter inköpslistan, som då alltid är uppdaterad.

Söndag under dagen: sortera in den rena tvätten i garderober och lägga det som ska strykas i tvättkorgen. Viktor hjälper till och sorterar sina kläder.

Söndag kväll: stryka (till Agenda och Dokument utifrån – lite av en höjdpunkt. Ja, ni läste rätt. Men jag älskar politik och har ett stort samhällsintresse. Och dessa program behöver man inte titta på så där jättenoga, så vi stryker ofta i samband med att vi tittar på TV och det går alldeles utmärkt.

Lördag och söndag under dagen: tvätta badrummet och toaletten, dammsuga och tvätta golven samt dammtorka. Detta gör vi när vi kan under helgen mellan andra inplanerade aktiviteter. För att verkligen få till allt detta har jag det inskrivet på min att-göra-lista i min app så att jag kan bocka av detta och känna mig duktig:)

Detta var väl min version av ”Min helg” – om ni nu har läst den någon gång:) Det kanske låter som att det enda vi gör är att städa, men vi får faktiskt tid över till andra aktiviteter under helgen samt Viktors fotbollsträning:)

Ja, det var väl allt vad gäller vårt veckoschema. Nu skrev jag i och för sig bara om mat, tvätt- och städ. Sedan tillkommer ju Viktors aktiviteter, inför vilka det ibland måste planeras lite. Det gör vi löpande. Just nu har vi tappat det där med familjeråd, som vi tidigare hade en gång i veckan. Jag måste fundera på varför, för jag vill fånga upp veckobreven från skola och förskola, vår ekonomiska uppföljning, saker som vi vill planera på längre sikt osv. Allt detta sker löpande, men jag personligen vill ha ännu bättre struktur på det. Tänkte faktiskt skriva ett inlägg om det också  – hur bra rutiner helt plötsligt kan falla bort.

Nu är jag supernyfiken på era veckorutiner och scheman! Hur ser de ut? Vad är ni speciellt nöjda med? Finns det något ni inte riktigt får ihop? Vad tror ni att det beror på?

/Paulina

PS. Och vad gäller veckans projekt så kom det ett gäng på tre personer till workshoppen i Örebro från samma arbetsplats. De körde veckans projekt som en grej ihop och hade avstämningar på jobbet och allt. Så himla kul!! Är ni några fler som har ett gäng ni kör ihop med? Vore så kul att höra mer om det också!

Varför gör vi saker på ett sätt som kommer att resultera i mer jobb i slutändan? Kanske för att vi inte tänker att det kommer att bli så? Eller kanske tänker vi att någon annan kommer att göra det åt oss? Eller att vi bara inte orkar just nu så kosta vad det kosta vill?

Jag tänker exempelvis på disken. Varför ställer vi disken i diskhon i stället för att direkt ställa in den i diskmaskinen? I slutändan måste vi ändå ställa in disken där. Genom att inte ställa den direkt i diskmaskinen så utför vi egentligen en onödig extra arbetsuppgift – att ställa den i diskhon.

Och det som vi ska diska – varför låter vi det stå? Oftast blir sakerna svårare att diska ju längre tiden går. Det kommer alltså att ta längre tid att diska sakerna framöver. Så om vi inte gillar att diska så borde vi definitivt göra det på en gång.

Eller kläder som vi kastar på golvet eller lägger på en stol i stället för att lägga dem i tvättkorgen. Har vi kastat dem på golvet behöver vi förr eller senare böja oss ner och plocka upp dem. Eller ta bort dem från stolen. Förutom den extra arbetsuppgiften så har kläderna dessutom retat oss när de har legat där. Eller saker som vi inte lägger på rätt ställe för att vi kanske inte orkar eller tycker att vi inte hinner. Senare kommer vi att leta efter dem, vilket kommer att ta ännu längre tid i slutändan.

Ser ni vart detta leder? Alltid till mer jobb. Varför adderar vi mer onödigt jobb? Har vi inget bättre att göra med vår tid? Är det verkligen så mycket skönare att slippa att göra saker på en gång för att få dubbelt så mycket att göra sedan? Om du har svårt att motivera dig, så kanske du ska tänka på just detta. Gör det på en gång. Låt inte saker mellanlanda!

Har ni andra exempel på saker som vi skjuter framför oss, men som egentligen bara innebär mer jobb? Eller har ni tips för att få de där små vardagssakerna att hända på en gång?

/Paulina

Rätt förvaring kan faktiskt avgöra om vi får något gjort eller inte. Speciellt om vi har lite svårt att komma igång med det som vi ska göra. Om du har dammsugaren instoppad längst in i städskåpet och riskerar att riva ner allt annat när du behöver plocka fram den så blir det ytterligare ett hinder i din dammsugning.

Eller det kanske är något projekt som du inte kommer igång med? Ett av hindren kan just handla om att du inte har avsatt en plats för projektet. Om du exempelvis ska göra fysiska fotoalbum så är det ju mer än en dags jobb. Då är det bra att bestämma sig för var det här projektet ska ske så att du kan göra det i lugn och ro och inte behöver flytta på sakerna. Då är köksbordet exempelvis ett mindre bra ställe. Med det sagt så har inte alla möjlighet att skapa plats på det sättet och om du inte har det så råder jag dig att i alla fall samla ihop allt på ett ställe och komma på ett sätt att stuva undan det lätt genom att exempelvis lägga tillbaka sakerna i en eller flera lådor som du i så fall enkelt kan flytta på.

Är det ett icke fysiskt projekt så gäller det att skapa plats åt det i almanackan.

Vill du skapa en ny vana så är det också ibland en fråga om förvaring. Jag brukar ta min träningsväska som exempel. När jag skapade en hylla bara för träningsväskan på ett lättillgängligt ställe och packade den i förväg så blev det så mycket enklare att komma iväg.

Så fundera över vilka hinder du stöter på. Kan det vara förvaringen som ska förbättras?

/Paulina