Så låter du bli att handla på dig saker
”Jag skulle vilja läsa lite mer om hur man kan tänka för att inte fylla på med nytt hela tiden. Det är jättebra med tips på rensning, men hur ska man tänka för att slippa stå där igen om ett år? Ibland så fortsätter vissa områden i huset att fyllas på. Så lite tankar om hållbarhet och ansvarsfull shopping.”
Sabbe
Jag fortsätter att beta av frågor jag fick från er för ett tag sedan. Denna är en superviktig och relevant fråga (Dessutom ställd av en kille! Dem har vi inte för många av här:). Så klart är det bäst att inte föra in onödiga saker i sitt hem så att man slipper att lägga ner tid på att rensa dem sedan. Det har jag både skrivit om flera gånger här på bloggen och även i mina böcker. Men detta kan vara lättare sagt än gjort. Så här tänker jag kring detta:
För det första så gillar vissa att shoppa. Jag tillhör inte den skaran. För mig är shopping ett nödvändigt ont (åkte på en shoppingresa i mitt liv och den slutade i katastrof). Jag tycker jag att det tar för mycket tid som jag upplever att jag slösar bort. Så jag får sällan den där euforiska känslan som andra kan vittna om. För mig är det rent praktiskt. Jag behöver något, alltså går jag och handlar. Detta underlättar en hel del när man inte vill köpa onödiga saker. Min man är likadan och vår son likaså – än så länge i alla fall. Så där finns det ingen konflikt med resten av familjen. Köpen blir därför endast rationella och utifrån faktiska behov. Så inställningen till shopping är ju en viktig faktor och det är en mer psykologisk fråga hur man ändrar den inställningen, för den tillfredsställer ju ett behov.
För det andra så tänker jag faktiskt alltid var saken jag funderar på att köpa ska förvaras hemma hos mig. Vilket har gjort att jag har avstått en hel del köp. Jag tänker alltså till innan var jag ska ställa eller lägga saken och kommer jag inte på någon bra plats för saken så låter jag bli att handla (om det inte är något jag verkligen måste införskaffa). Så klart gäller det i högre grad stora saker än små.
För det tredje. Tänk på att allt du skaffar dig kräver din tid framöver. Jag tror att det är den absolut största anledningen till att jag avstår från många köp. Jag liksom ser framför mig att detta måste jag sedan göra mig av med, vilket gör mig ganska matt och inte alls sugen på att köpa den där prylen. På riktigt är det så. Jag går igenom det mentalt. Ser den där tröjan hänga i garderoben och funderar ytterligare en gång om jag verkligen kommer att använda den. Annars blir den ju bara en börda. Jag tänker helt enkelt till väldigt mycket innan jag handlar. Vilket i sig gör det tidskrävande. Men det minskar min shoppinglust ytterligare. För det är ju känslor som gör att vi shoppar på oss för mycket. Börjar vi använda förnuftet så minskar detta. Och så ogillar jag felköp. För det gör också att en massa extra tid går åt att lämna tillbaka varan mm. Så jag tänker mig ordentligt för och gör min research när jag behöver köpa något.
Och för att inte ”stå där igen om ett år” som Sebbe skriver, så brukar jag jag varmt förespråka kontinuerlig rensning. Sätt upp vad jag kallar för utkorgar i hemmet, där du kontinuerligt lägger saker som du känner att du inte längre gillar eller behöver.
Ett annat knep som funkar för många är ”en in- en ut”. Alltså, så fort något nytt kommer in genom dörren så ska något annat lämna hemmet. Det kan vara saker inom samma kategori (har jag köpt ett klädesplagg så ska något annat bort från garderoben), eller rent allmänt. Jag tillämpar det inte själv på det sättet utan rensar som sagt kontinuerligt. Däremot om jag letar efter att par nya träningsskor då mina gamla är för slitna, så ser jag till att kasta de gamla så fort de nya anländer. Eller om det är nya bestick, tallrikar eller vad det nu kan vara. Jag lurar mig inte att de andra kan vara bra att ha utifall att… Jag var ju inte nöjd med dem och därför köpte jag nytt. Så jag är supernoga med att göra mig av med dessa saker.
Sedan har vi gratis fällan. Jag är nästan allergisk mot gratis. Det lurar oss att fatta beslut vi annars inte skulle fatta. Den får människor att belamra sina hem med saker de inte behöver eller stoppa i oss sig saker de egentligen inte gillar. Vilket inte tillfredsställer något behov utan endast blir ett problem i slutändan. Ett knep för att motstå dessa gratis erbjudanden är att ställa sig frågan: ”skulle jag vara beredd att betala för detta?”. Om svaret är nej så är det ju inget du behöver och då låter du bli att ta emot det.
Försökte förklara hur jag resonerar och agerar. Att inte handla på sig onödiga saker leder till hållbarhet. Hoppas att det kan vara av nytta för några av er. Har ni några tips på hur man ska göra för att avstå att köpa på sig saker i onödan? Tips tages tacksamt emot!
/Paulina
Eller på Instagram:
Sova hela natten vid 4 månaders ålder
Jag vet att barnens sömn är ett känsligt ämne. Jag hade inte tänkt att ge mig in på det. Men varje gång jag hör kommentarer om att det är så självklart att vi småbarnsföräldrar aldrig sover på nätterna så blir jag både provocerad och faktiskt beklämd. För jag vet att det inte behöver vara så. Vi behöver inte vara vandrande vrak. Och jag pratar av egen erfarenhet.
När Viktor, min förstfödde, var bebis höll jag på att bryta ihop. Det kändes som att jag ammade honom dygnet runt – vilket jag också gjorde. Och ingen sömn fick jag heller. Det gjorde att jag började må riktigt dåligt. Tack och lov så hade jag en kollega som också var mammaledig då och som rekommenderade en bok för mig – Gina Fords ”Content Little Baby Book”. Den är skriven av en barnmorska som har hjälpt hundratals familjer med just detta. Hon har utarbetat mat- och sömnscheman anpassade efter barnens ålder, vilka man ska följa. Det hela går ut på att få rutiner på dagen, vilket leder till att även natten så småningom faller på plats. Och då gäller det att barn ska få sin näring på dagen och inte sova för mycket då, så att de sover på natten. Så klart äter riktigt små barn också på natten och sover mer på dagen, men man minskar på detta allt eftersom de växer. Egentligen är det inte så olikt oss vuxna. Om vi börjar äta på natten och sova på dagen så ändrar vi ju vår tidsrytm också.
Jag tror att Viktor var 4 månader när vi började strukturera upp dagarna efter boken och jag tror att han sov hela natten senast vid 6 månaders ålder. Då menar jag ca från kl 7 på kvällen till kl 7 på morgonen. Det tog oss 2-3 veckor att få dessa rutiner på plats men det var en väl investerad tid och möda. Med Oskar började vi efter en månad, vilket gjorde att det hela gick ännu smidigare. Egentligen så kändes det som att det nästan gick av sig självt. och redan vid två månaders ålder fick han sin sista måltid 22.30 och vid 4 månades ålder hade han inte behov av den heller, så sedan dess sover han också från 7 på kvällen till 7 på morgonen. Han vaknar pigg och glad och han är tillräckligt hungrig för att äta mycket på dagen och vara mätt på kvällen, vilket gör att han sedan sover hela natten. Även om vi går bort på middagar eller har fest hemma så lägger vi honom kl 19 och han sover oavsett vad som händer runt omkring. Och alla är så förvånade över att jag endast lägger ner honom i sängen och han somnar av sig själv. Allt detta har vi åstadkommit utan gråt och vaggande i timmar. Vi är liksom steget före hela tiden vad gäller mat och sömn. Och allt är tack vare just den boken.
Dagarna blir ganska strukturerade, men det tycker jag bara är en fördel. Jag vet vad som kommer att hända och jag kan planera efter det. Jag vet att jag får mina två timmars arbetstid mitt på dagen när Oskar sover och storebror vet att han får ”sin timme”, som han kallar det, alltså timmen när Oskar sover och han är själv med oss. Den timmen tycker han är superviktig. En annan bra bieffekt av detta var inskolningen. Viktor hade inga problem med inskolningen, som just innebär struktur och rutiner, för han var redan van vid det.
Jag säger inte att detta kommer att fungera på alla barn. Jag har rekommenderat den till mina vänner. Några har följt den och är lika nöjda som jag. Andra har avstått. Och jag ska påpeka att mina barn har varit friska och haft god aptit. Men jag vill i alla fall tipsa om boken för er som verkligen är trötta på att inte kunna sova på natten eller som vill få struktur på detta från start. För att jag vet att det går.
/Paulina
Eller på Instagram:
Säsongsanpassa hallen till höst och vinter – projekt vecka 40
Hösten har hittills varit fantastisk tycker jag. Varje morgon går jag mina barnvagnspromenader och det har nästan inte regnat någon gång, vilket jag är väldigt tacksam för. Men kallare har det blivit och nu är det dags att anpassa hallen till en ny årstid igen. Bort med vår och sommar och in med höst och vinter. Eftersom du gjorde detta inför våren så har du vanan inne och det går säkert snabbare och smidigare denna gång!
Checklista säsongsanpassa hallen:
- Ta en före-bild.
-
Ta bort allt från hallen som hör våren och sommaren till: kappor, jackor, sandaler, kepsar, solglasögon och även sommarsaker som kubbspel, picknickfiltar, och sandlådesaker, om du har sådant i hallen.
-
Passa på att dammsuga, damma av och städa på hatthyllan, skåp och lådor samt golvet.
-
Ta fram dina höst- och vinterkläder som ska vara i hallen. Gå igenom dessa. Är det något som ska säljas eller skänkas?
- Häng upp de höst- och vinterkläder som du har tänkt att använda. Vill du att det ska vara riktigt snyggt så kan du alltid färgsortera dem, men det är lite av en överkurs.
-
Ställ fram höst- och vinterskor. Har du inte har plats för vinterskorna än så kan du avvakta med dem så länge och nöja dig med höstskor. Om du ställer skorna med varannan häl och tå ut så sparar du lite plats.
-
Ta fram vantar, halsdukar och mössor och lägg dem i korgar på hatthyllan, i lådor och häng dem på krokar.
-
Då är det endast nedpackningen av vår- och sommarkläderna kvar. Rensa ut sådant som inte kommer att användas igen nästa säsong. Hitta helst en plats att förvara sälj- och skänkhögen tills kläderna åter är i säsong. Gör dig av med släng-högen, men inte i hushållssoporna. Du kan lämna in uttjänta plagg exempelvis i många klädaffärer, så kan textilierna återvinnas.
-
Tvätta och rengör det som är kvar.
-
Om du ska vinterförvara dina sommarkläder på vinden eller i källaren – lägg dem gärna i vacuumpåsar. På så sätt skyddas de från vindslukten och skadeinsekter och tar minst plats. Bästa vacuumpåsarna är dem du kan suga ut luften ur med hjälp av en dammsugare. Vacuumpåsarna kan du sedan lägga i plastlådor, flyttkartonger eller resväskor ifall du har sådana som står tomma under vintern. Föredrar du att hänga upp dina vinterjackor på en hängare på vinden, häng upp dem i klädskydd eller i klädgarderober.
-
Märk upp lådorna så att du lätt kan hitta dem när våren kommer.
-
Ta en ”efter-bild”
-
Nu är det endast belöningen som återstår!
Detta projekt kommer i omarbetad form från boken ”Organisera och förvara hemma – ett projekt i veckan”. Foto är taget av Ulf Huett. Funkar inte detta projekt för er, så är det ju bara att ta något från er egen prioriteringslista. Ser fram emot att läsa om era hallomvandlingar. Kanske att ni samtidigt hittar saker som inte alls ska vara i hallen utan får sitt rätta plats någon annanstans. Vill ni dela med er av era före-och efter bilder så gör det gärna på Förvaringsdrottningens facebooksida eller pinga/hashtagga mig på Instagram.
/Paulina
PS. Två dagar kvar av tävlingen med Tiptapp, så passa på att göra er av med saker.
Eller på Instagram:
Oense om ordning?
Efter mitt förra inlägg om att städa utan att städa fick jag en hel del kommentarer. Både här på bloggen och i andra sociala medier berättade ni om hur trist det var att vara oense om ordning. Och hur omöjligt det kändes att ändra på detta. Jag håller med – det är verkligen ingen enkel uppgigt. Och jag kan så klart inte påstå att det alltid går. Därför har jag i min senaste bok frågat en psykolog om det. Och jag har några knep själv som jag kan dela med mig.
Psykologen, som heter David Waskuri, säger att när man vill få till en förändring hos den andre ska man försöka framhäva sina egna behov snarare än att ändra på en slarvig person. Vad innebär detta rent konkret? Jo, det handlar om hur man uttrycker sig. När man vill få den andre att ändra sitt beteende, så ska man använda sig av jag-budskap, t ex ”När jag ser en massa kläder på golvet, så känner jag mig stressad”, eller ”Jag skulle uppskatta om du la kläderna i tvätten direkt”. Detta då i stället för att exempelvis säga ”Varför slänger du alltid dina kläder på golvet?!” eller ”Hur svårt kan det vara att lägga in kläderna i tvätten?!” – vilket man kanske helst vill säga… Genom att uttrycka sig utifrån sig själv visar man den andre hur man drabbas av detta beteende eller att man blir glad om den andre agerar på rätt sätt.
Ett annat sätt är att fråga den andre om hur personen vill lösa situationen i stället för att komma med en lösning själv. Om personen i fråga har kommit på en bra lösning, så gäller det att berömma den och visa uppskattning för att förstärka det goda beteendet. Om man exempelvis frågar ”hur tycker du att vi ska lösa det där med kläder som ligger runt på golvet?” och personen i fråga svarar ”var och en får börja plocka efter sig”, så är det ju exakt det svaret man är ute efter. Men det är ju bara början. Efter det att den andre plockar efter sig så ska vi uppmärksamma detta på ett positivt sätt – även om det egentligen borde vara en självklarhet..
Dessa tips gäller ju för all sorts kommunikation. Det kan vara på jobbet, i kommunikationen med vänner, barn osv. Och det funkar. Jag lärde mig dem just på en kurs på jobbet för många år sedan. Fick för mig att det hette giraffen eller något sådant.. (?!). Hur som helst. Jag kan inte påstå att jag alltid är så pedagogisk. Men jag gör mina försök…
Däremot så gjorde jag något annat för inte så länge sedan. Vi är ganska bra på att plocka efter oss själva, även om man får påminna Viktor (han är trots allt sju år gammal). Det brukar inte ligga sockor på golvet eller utspridda smutskläder. Däremot så märkte jag att jag gjorde många andra små saker som ingen annan gjorde. Vilket i sin tur gjorde att det gick en hel del tid till sådant. Och det är ju inte riktigt rättvist. Så en dag samlade jag på mig allt som jag tyckte att jag var ganska ensam om att göra. Jag gick bokstavligen igenom rum efter rum, pekade och beskrev vad jag gjorde som ingen annan gjorde. När jag hade berättat allt så blev det så tydligt. Sedan undrade jag om min man tyckte att det var rättvist att jag gjorde allt detta. Det gjorde han då inte. Men han var inte heller helt medveten om allt detta. Därför var det så nyttigt att samla ihop allt och gå igenom det. Och efter det blev det en klar förändring. Ganska direkt till och med måste jag säga. Jag säger inte att det kommer att funka för alla med det är i alla fall ett tips.
Sist men inte minst så brukar jag nämna prioriteringslistan – att man gör var sin lista och sedan jämför. På det sättet får man till ett lugnt och sansat samtal som ger större chans till positiv förändring än ett bråk.
Det var mina tips. Jag är ju ingen psykolog och kanske att jag upprepar mig. Påstår inte heller att det görs i en handvändning men jag tror att det går att påverka den andres beteende.. i alla fall till en viss del. Och så får man vara beredd på att det tar tid..
Bland annat detta nämns i alla fall i en intervju med mig Året Runt (nr 39), som annars handlar om – surprise! – olika förvaringstips. 3 sidor (varav två visas på bilden):
/Paulina
Eller på Instagram:
Flytta smart
