Hur samla och organisera länkar?
Länkar till artiklar som vi vill kunna återkomma till, tips och råd, intressanta sidor mm vill vi också kunna spara på. Men hur sparar vi dem så att vi hittar dem snabbt och blir påminda om dem vid rätt tillfälle?
Jag tänker att det gäller att spara länkar med annan information som handlar om samma ämne. Och då har jag, efter att ha testat några andra lösningar, återigen landat i Evernote som det bästa verktyget för detta ändamål. Jag lägger de länkar jag vill spara där de hör hemma i mina Evernote anteckningar och bilder. Så när jag skriver in sökordet ”Barcelona” exempelvis, så hittar jag både bilder jag har lagt in själv, anteckningar och just länkar som jag sparat där. På så sätt har jag allting samlat på ett ställe. Att jag ska minnas att gå till ett annat program eller app och även där söka på Barcelona är ytterligare ett moment som jag inte tror att jag kommer komma ihåg att göra. Att samla saker på så få ställen som möjligt är helt enkelt den bästa lösningen. Och eftersom Evernote har en grym sökfunktion, så kan jag även få förslag på länkar som jag kanske glömt att jag har sparat, men som dyker upp när jag letar efter ett visst ämne. Bara genom att ordet jag söker på finns någonstans i anteckningen eller länken.
Jag säger ju det. Mycket av effektivitet handlar om att förvara våra saker, både de fysiska och de digitala, på rätt ställe:)
Var och hur sparar ni era länkar?
/Paulina
Eller på Instagram:
Har du ordning på dina pengar?
Många blir matta vid själva ordet, men är det något man verkligen ska ha ordning på så är det sina pengar. Även om pengar är inte allt så kommer vi inte ifrån att de påverkar mycket av våra liv.
Senast för någon dag sedan läste jag om en Sifo undersökning som visade att en av fyra svenskar inte har tillräcklig kunskap om sin privatekonomi. Hur kommer det sig att vi prioriterar bort en sådan viktig fråga som verkligen påverkar oss? Jag tror att det handlar om precis samma sak som alltid när det kommer till att skapa ordning. Ofta vet man faktiskt inte var man ska börja. Och då gäller det att göra det så enkelt som möjligt och sänka alla trösklar för att lätt kunna komma igång.
Jag tror att det där psykologiska motståndet mot att ta tag i privatekonomin har att göra med att det känns för stort och allt är ju viktigt. Pension är viktigt, bolån är viktigt, sparande är viktigt – både för sig själv och för barnen. Och vart går mina/våra pengar till egentligen? Allt detta kan kännas överväldigande och ge oss en klump i magen. Så vad ska man börja med? Och hur ska man göra? Jag brukar alltid tipsa om att antingen börja med den största surdegen eller med något som är lätt och snabbt ger resultat för att komma igång. I det här fallet så är det ganska bra att börja med nuläget. Alltså att få koll på sina utgifter. Det är först när vi vet vad vi spenderar våra pengar på som vi kan börja påverka detta. Om vi exempelvis vill spara mer eller börja spara så känns det mer möjligt när vi konkret vet vilka utgifter vi har.
Så om du känner att du vill få bättre koll och ordning på dina pengar: gå i så fall in på dina kontospecifikationer och dela dina utgifter i exempelvis nöje, mat, restaurang, egna kläder, barnens kläder, inredning, hobby mm. Dessa kategorier skiljer sig såklart från person till person. Vissa går aldrig ut och äter, andra spenderar inga pengar på någon hobby exempelvis. Därför ska du hitta dina egna kategorier. Använder du flera kort så behöver du ta fram räkningarna för alla dessa. Och även ha koll på kvitton för det som du eventuellt betalar kontant och kategorisera dessa på samma sätt. Helst ska denna kartläggning sträcka sig över i alla fall två till tre månader, då endast en månad kan vara missvisande.
En sådan genomgång som jag talar om här kommer att ge dig en klar överblick och insikt över vart dina pengar tar vägen. Du kan också hitta utgifter som är onödiga och som du lätt kan skära ner på. Onödiga prenumerationer kan var en sådan post. Vissa digitala prenumerationer har vi kanske till och med glömt bort att vi har om vi inte använder dem. Och delar du hushåll med någon så är det bra om de också gör samma övning så att ni får grepp om gemensamma utgifter. Det kan även leda till en annan diskussion – vem som betalar vad. Allt detta är nyttigt att göra, inte minst för kvinnor.
Utifrån detta kommer du kunna hitta pengar att spara. Men redan nu är du på väg mot bättre ekonomikoll.
/Paulina
Eller på Instagram:
Ska vi lita på företag som säger sig återvinna – intervju i Femina
För några dagar fick jag ett telefonsamtal. Det var en kvinna som hade läst intervjun med mig i senaste numret av Femina, som nu är ute i butikerna. Hon hette Carin och hon undrade om jag kunde garantera att affärer som tar emot kläder för att återvinna dem verkligen också gör det. För det tipsade jag om i artikeln. Det var ju en bra fråga. Och nej, det kunde jag så klart inte. Jag förklarade att jag brukade lita på att dessa företag gjorde som de lovade. Allt annat vore ju väldigt illa för deras varumärke. Vilket i alla fall i H&M:s fall dessvärre har visat sig inte stämma. Något som kanske också bidrog till deras aktiekursras. Men i vilket fall. Jag tycker att frågan är viktig. Och det är klart att vi inte bara blint ska lita på det som företag påstår. Samtidigt mäktar man som gemene man inte med att granska allt och alla, för det tar ju musten ur en. Men där vi känner att vi har ork. Annars tycker jag att det är bättre att lita på det företagen säger och i det här fallet lämna kläderna till deras återvinning i stället för att inte göra något alls.
Tillbaka till Carin. Efter att ha fått tips från mig på olika företag som sa sig återvinna gamla kläder sms:ade hon mig någon dag senare. Hon berättade att Hemtex tydligen skickade plaggen till Schweiz för återvinning till ny textil. Det tyckte hon lät seriöst. Och i och med det så hade hon gjort det lilla extra.
Var återvinner ni era kläder, som inte kan skänkas? Litar ni på dessa ställen?
För övrigt gav jag i intervjun tips för hur man bäst och snabbast skapar ordning i garderoben, håller fräscht bland alla plagg och om mellanlandningslådan.
/Paulina
Eller på Instagram:
Så får ni ordning i kylskåpet på jobbet
När man delar kylskåp med flera på en arbetsplats kan det bli ofräscht väldigt fort. Och många stör sig på det. Vem ska städa bort efter andra? Och så luktar det illa dessutom. Så här skrev en läsare till mig som ville ha hjälp med detta:
”vi är ca 65 st som har med måtlador till jobbet. Vi har flera st på olika ställen. När det börjar lukta ugg letas den glömda matlådan upp. Vems det är vet vi aldrig. Idag hittade jag ett stort smörpaket som gick ut jan 2017. Jag vill inte bli en ”morsa” på jobbet, men tar tacksamt emot tips om smarta regler att bibehålla en hygienisk förvaring av mat!”
Jag vet. Det kan kännas hopplöst. Men det går att lösa. Det som krävs är var sak på sin plats, ansvar, rutiner och prioritering. Detta är vad jag tycker behöver göras.
1. Var sak på sin plats (ordning)
För först och främst måste vi skapa ordning i kylskåpet. Hur skapas ordning? Exakt. Var sak på sin plats. Hur göra med gemensamt kylskåp? Jo, ge varje medarbetare var sin plats i kylskåpet. Ni kanske tänker att platsen i kylskåpet inte kommer att räcka till, men man kan dela på platsen med dem som kanske inte har med sig matlåda lika ofta och vissa har aldrig det. Så det gäller att kartlägga vilka som är intresserade av en kylskåpsplats. Nyanställda kan få sin kylskåpsplats på samma sätt som de får ett skåp eller skrivbord. Då kan jag lova att antalet gamla matlådor kommer att minska drastiskt. Det kommer även att utkristallisera sig om det behövs mer kylutrymme. Avse även plats åt eventuella gemensamma matvaror som ketchup, smör, mm.
Alltså, att ta en snygg bild på matlådor i ett kylskåp… men jag ville så gärna illustrera hur jag tänkte..
2. Ansvar
Är det någon som är ansvarig för att det vara bli ordning i kylskåpet? Det måste bestämmas. För om ingen är ansvarig så kommer det inte att vara ordning. Eller så blir det någon/några på arbetsplatsen som avskyr oordning eller dålig lukt så mycket så att de tar tag i problemet, som i läsarbrevet ovan. Och det är ju inte rättvist. Detta kan man lösa på olika sätt. Är det ni själva som turas om att städa arbetsköket, så bör ansvaret för kyl (och kanske även frys) läggas dit. Jag rekommenderar även att ni gör en checklista på arbetsuppgifter som ska utföras. På det sättet minskar antalet missuppfattningar om vad som hör till städningen.
Har ni en städfirma så kan ni avtala att även rensning av kylskåpet ingår.
3. Rutiner
Om gamla matlådor, mot förmodan, hittas i kylen på jobbet så kan man enas om hur ofta kylen ska att tömmas helt. En gång i veckan är vad jag skulle rekommendera med tanke på att det handlar om matlådor med några dagars hållbarhetstid.
4. Prioritering
För att denna ordning verkligen ska respekteras så rekommenderar jag även att ni har den som en återkommande punkt på era avdelningsmöten. En ordningspunkt helt enkelt då ni även kan ta upp andra relaterade frågor.
Så vill ni få ordning i det gemensamma kylskåpet så är detta lite inspel inför nästa avdelningsmöte:)
/Paulina
PS. Och på tal om kyl & frys så hoppas att det går bra med månadens projekt!
Eller på Instagram:
Flytta smart
